Annons tar udden av konsumtionskritik

Kommentar |  Den annonskampanj som Svenskt Näringsliv lanserade i dag har som syfte att väcka samtal om frågor som ofta behandlas lite enögt i samhällsdebatten.

Lösningen på våra globala utmaningar är inte att sluta konsumera, hävdar Tove Livfendahl, kommunikationschef på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX

En av de annonser jag idag har fått många frågor om är ”Sagan om gumman som handlade för lite”. Det är naturligt – julhandeln väcker varje år tankar och funderingar.

Vad vi vill säga med sagan om gumman är att värdet av konsumtionen inte ska underskattas. Konsumtion driver produktion, utveckling och innovationer och bidrar till att öka världens resurser – resurser som sedan kan användas till allt ifrån fattigdomsbekämpning till att höja levnadsnivån för alla.

Vi vill också påminna om att alla faktiskt har ett individuellt ansvar för att konsumera på ett sätt och med en inriktning som man anser rimlig, och som man tycker att konsekvenserna är försvarbara av. KRAV-märkt julskinka eller parmaskinka, dieseldrivna bilar eller certifikat på regnskogsträd, produkter eller tjänster av lokala eller multinationella företag (på vilka ställs multinationella krav) – det måste var och en avgöra själv. Men lösningen på våra globala utmaningar är inte att sluta konsumera. Tvärtom – vi har aldrig haft så bra förutsättningar att möta stora förändringar som idag.

Konsumtionskritiken är inte ny, utan har återkommit i olika skepnader genom århundraden tillbaka. Vad vi har idag jämfört med historiens konsumenter är mer kunskap, fler perspektiv och bättre förståelse för hur olika fenomen påverkar varandra. Av detta drar vi slutsatsen att det är farligt att tro att världen kommer att bli en bättre plats om vi slutar utveckla varor, tjänster och utbyten mellan människor.

Konsumtion gör faktiskt världen bättre. Inte bara för dig som köper produkterna eller tjänsterna utan för alla. En tröja tillverkad i ett land som har en sämre ekonomi än vårt som säljs i butik och köps i Borås av en mormor och skickas till barnbarnet i Bollnäs gör stor nytta. Någon bomullsodlare får avsättning för sin gröda, någon fabrik kan ge arbete och inkomster åt en familj som befinner sig i fattigdom, anställda på transport- och logistikföretag både i Indien och Sverige kan förbättra sin tillvaro och kommer i sin tur att kunna lägga resurser på något som är viktigt för dem.

Allmänt kan man säga att vi konsumerar mer tjänster, mer varumärken och mer immateriella värden. När vi säger att det är bra att konsumera så innebär inte det att vi i framtiden kommer att konsumera mer av exakt samma saker vi konsumerar idag. Utan vi kommer att konsumera bättre saker och framförallt mer tjänster. Dessutom: sedan 1990 har vi i Sverige ökat vår konsumtion med 32 procent samtidigt som vi har lyckats dra ner våra koldioxidutsläpp med 7 procent. Det går att göra mer, både i Sverige och internationellt. Men det visar att det går att få ner utsläppen samtidigt som vi konsumerar mer.

Det finns också många som kritiserar konsumtion av nya produkter – varför slita och slänga när man kan använda det gamla? När mikrovågsugnen lanserades 1947 kostade den 3 000 dollar. Det var mer än en årslön för en amerikansk arbetare. Nu kan man köpa en mikrovågsugn för 499 kronor. Vi drar alla nytta idag av gårdagens lyxkonsumenter. Utan dem hade den nya tekniken inte kommit fram. En mikrovågsugn har en effektivitet på 66 procent, vilket betyder att nästan all energi går åt till att värma maten och bara en tredjedel försvinner i spillvärme. Det kan jämföras med att värma maten på spis där 90 procent av värmen försvinner. Genom att konsumera mer, nyare och bättre teknik gör vi en insats för miljön (och det är också därför som Svenska Naturskyddsföreningen rekommenderar att man använder mikrovågsugnen när man ska laga mat).

Det finns många andra exempel - nyare bilar som idag är mer miljövänliga än äldre modeller, mer effektiv produktion och återvinning av papper, turism-, konsult- och andra företag som är inriktade på att hitta nya lösningar och erbjudanden.

Vår poäng är: Vi lyfter inte världen vidare till nästa nivå genom att ha dåligt samvete för att vi konsumerar. Företag och konsumtion är inte problemet, utan en del av lösningen.

PS. Ett julklappstips för den som vill läsa mer om dessa intressanta frågor är boken ”Till yppighetens nytta”, skriven av Jonas Frycklund och utgiven av Timbro förlag. Den beskriver konsumtionens roll såväl historiskt som i dagens samhälle.

Tove Lifvendahl

Läs också

• 2007-12-10
  Svenskt Näringsliv berättar julsagor