Högsta arbetslösheten i euroområdet

Spanien |  Arbetslösheten i Spanien ökade i mars enligt arbetsministeriet. Då hade ytterligare 125 000 personer anmält sig till arbetsförmedlingen. Det var visserligen 25 000 färre än ökningen i februari, men ändå en försämring, då arbetslösheten inte stigit under mars sedan 1993. Arbetslösheten uppgår nu till 3,6 miljoner.

Spansk arbetslöshet uppgår till 15,5 procent. Genomsnittet i EU ligger på 7,9 procent, enligt Eurostat.
Foto: Victor R. Caivano

Alla branscher registrerade en ökning. Största antalet nyanmälda arbetssökande kom från tjänstesektorn med 58 000. Över 910 000 av de 3,6 miljoner arbetslösa får ingen arbetslöshetsersättning. Enligt Eurostats siffror den 1 april nådde den spanska arbetslösheten 15,5%, den högsta inom eurozonen. Den var nästan dubbelt så hög som genomsnittet i EU som låg på 7,9%.

Den ansvarige för sysselsättningen Maravillas Rojo sade enligt en kommuniké från arbetsministeriet att den spanska ekonomin ännu lider av krisen, även om ökningen i mars är den lägsta som noterats under sista halvåret.

Banco de Espana räknar i sin prognos från början av april med en arbetslöshet på 17% i år. Nästa år väntas den stiga till 19,4%. Regeringens beräkningar hittills stannar på 15,9% i år och 15,7% nästa år. Nyss avgångne finansministern Pedro Solbes har erkänt att det ekonomiska raset ännu inte nått botten. Banco de Espanas prognos visar vilken vändning utvecklingen kan ta, enligt Solbes. Banken förutser en ekonomisk tillbakagång med 3% i år och 1% nästa år, då man hoppas att det värsta är över.

Vid en regeringsombildning i början av april avgick Pedro Solbes. Till ny finansminister utsågs Elena Salgado, som också tidigare ingått i regeringen.

Vid EU:s toppmöte den 19-20 mars begärde statscheferna mer reformer av Spanien för att komma snabbare ur den ekonomiska krisen. Det gäller särskilt arbetsmarknaden, pensionerna och undervisningen. Bland annat måste omställningen av arbetskraften underlättas inför utsikterna med uppåt 20% arbetslöshet som även EU räknar med i Spanien 2010.

EU efterlyser också mindre skillnader mellan fast anställda och dem med kortare jobb, liksom ökad rörlighet hos arbetskraften och mera fortbildning. På listan över åtgärder står även en närmare koppling mellan lönerna och produktiviteten, en fråga där förhandlingar bör ske mellan arbetsgivarna och facken. På utbildningsområdet vill EU se färre elever som står utan avgångsbetyg, samt universitet som är bättre anpassade till europeisk standard. Mer satsning på FoU och ökad kompetens hos arbetskraften finns även med bland EU:s reformkrav på Spanien.

Kollektivavtalen bör tillfälligt upphävas under krisen så att företag och anställda kan justera arbetsvillkoren för att kunna bevara sysselsättningen. Det framhöll direktören för Banco de Espana, Miguel Ángel Fernández Ordones, vid ett ekonomiskt forum den 1 april.

Ordones bedömningar ger stöd åt arbetsgivarnas syn på arbetsmarknaden. En arbetsmarknadsreform är av hög prioritet, annars fortsätter anpassningen till ekonomin genom att företagen minskar antalet anställda. Kollektivavtalen hindrar nu anpassningen av arbetsvillkor och löner till förhållandena i skilda branscher. De negativa följderna av systemet blir aldrig riktigt synliga under en högkonjunktur, menade Ordones. Han föreslog att ett nytt avtal införs tillfälligt åtminstone under krisen, en enkel typ av avtal som främjar sysselsättningen.

Ordones nämnde att tusentals företag har avtal om lönehöjningar som ligger över den beräknade inflationen på 2%. Det är avtal som slöts före krisen och som nu är mycket betungande för företagen. De anställda vid Seat har gått med på att frysa lönerna i utbyte mot garantier för jobben. Liknande justeringar borde kunna äga rum i andra företag och branscher, ansåg Ordones.

Det kan tilläggas att arbetsgivarna i Ceoe tryckt på för ett liknande avtal som Ordones skisserade. Avgångsvederlaget skulle enligt Ceoe i samtliga fall maximeras till 20 dagars lön per arbetat år. Arbetsgivarna kan hämta näring i färsk statistik från arbetsministeriet. Den visar att företagens kostnader för friställningar uppgick till 342 miljoner euro 2008, vilket är 75% mer än 2007. Summan för avgångsvederlag och andra kostnader vid friställning var förra året den högsta på tio år.

En uppgift för den nya finansministern Elena Salgado blir att hjälpa till att få en nystart på samtalen och förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden och som legat nere en tid. Strax efter utnämningen sade också Salgado att hon ämnade sammankalla dem efter påsk. Arbetsgivarnas ordförande Díaz Ferrán klargjorde att Ceoe:s inställning i frågan om avgångsvederlagen inte hade ändrats.

Tryggve Gustafsson