Livlig debatt efter reklamkampanj

Q&A |  Svenskt Näringslivs nya reklamkampanj utformad som sagor har rönt stort intresse. Här är ett axplock av alla kommentarer som har skickats in. Svenskt Näringslivs kommunikationschef, Tove Lifvendahl, ger svar.

Frågor om annonsernas syfte

”Varför skrev ni de här annonserna?”

”Hur tänkte ni?”

”Varför har ni använt sagoformen?”

Svar: Annonsen var till för att provocera till diskussion och det uppsåtet har vi lyckats med eftersom flera har hört av sig och debatten fortsätter i andra forum på bland annat nätet.

”Det hade varit mer smakfullt att presentera era åsikter i ett brev likt den kommentar som ligger på er hemsida än i en lite tafflig sagoberättelse med påhopp på de elaka kulturtanterna och farbröderna tycker jag.”

Svar: Hade vi gjort så hade vi aldrig fått en dialog. Det svåra med kommunikation är att om man berättar allt, lyssnar tyvärr ingen. I det här fallet medges att vi bränner lite sympatier fast syftet är att få till stånd en debatt som oavsett kritiken mot oss kanske ändå leder till att fler tänker till lite extra i frågan.

Frågor om arbetsmarknadsregler

"Antagligen kommer tanten på över 50 år inte att få något nytt arbete, men det är inte ert bekymmer. Självklart ska ungdom och chefers gubbsjuka beaktas och den snygga tjejen ska anställas."

Svar: Även om du använder dig av ett ironiskt tilltal så är syftet med annonsen om flickan som inte fick chansen att diskutera om den svenska arbetsmarknadsregleringen fungerar utan problem. Det tycker vare sig våra företagare eller de 350 000 som idag vantrivs på jobbet (läs gärna rapporten). Vi tycker både att flickan i sagan ska få chansen och att din "tant" förtjänar verklig trygghet, inte bara en chimär.

Frågor om miljö och klimatfrågor

"Det vi i vissa situationer hamnat i, framförallt när vi inte bara fokuserar på kraftverk utan hela energisystem inklusive användare, är att det är väldigt svårt att hitta tekniska lösningar om vi inte har konsumenter "med oss". Här kommer konsumtion in. Vi har nämligen ofta bevittnat att energieffektivisering ofta "äts upp" av ökad konsumtion."

Svar: Utmaningen är kanske inte att förmå människor att avstå den standard vi har uppnått idag? Det är inte heller säkert att vi behöver det om vi lär oss att ännu bättre hitta fungerande kretslopp. Idag har vi radikalt mindre hushållssopor än för bara drygt tio år sedan. En utvecklad återvinningsindustri har gjort att vi sedan 1994 har gått från 157 kilo avfall som hamnar på soptipp per person och år till 25 kilo. 95 procent återvinns som material eller energi.

”Vår konsumtion av exempelvis billiga textilier påverkar både arbets- och livsmiljön för fattiga bönder. Det går 1 kg kemikalier på varje kilo bomull som produceras. Tycker ni att det är rätt?”

”Ju mer vi konsumerar desto mer varor produceras och mer energi går åt vilket leder till högre utsläpp. Precis det som många världen över försöker motverka. Därför är konsumtion DÅLIGT och det kommer att FÖRBLI DÅLIGT.”

Svar: Tekniken utvecklas hela tiden. Vi hittar på nya sätt att återvinna vårt avfall och energieffektiviteten blir bättre. De bästa kylskåp som produceras idag drar 75 procent mindre energi än ett genomsnittligt kylskåp från 1990. Svenska Naturskyddsföreningen har räknat ut att om vi bytte till moderna kylskåp och frysar så skulle vi sammanlagt kunna spara in 2 TWh, det motsvarar mer än en procent av hela Sveriges elenergiförbrukning. Att konsumera nya kylskåp är med andra ord bra för miljön.

I Sverige har vi sedan 1990 lyckats få ner koldioxidutsläppen med nio procent samtidigt som konsumtionen har ökat med 32 procent. Det visar att det mycket väl går att minska utsläppen trots att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Mycket mer kommer att naturligtvis att krävas och den viktigaste motorn för förändring är konsumenter som stället krav, även på bomullsproducenterna.

”Det är roligt att ni börjar se den debatt och samhällsrörelse som tänker i nya banor kring livskvalitet och hållbar framtid som ett hot.”

Svar: Tvärtom – många av våra 55 000 medlemsföretag ligger i framkanten av den nya tekniken och möter konsumenterna i deras krav på resurseffektivitet, nya lösningar, bränslesnåla fordon och bättre återvinning.

”Jag delar ert perspektiv på vikten av konsumtion, om man samtidigt tydligt ser behovet av förändrade konsumtionsmönster. Jag delar dock inte perspektivet på att allt skall läggas på individen: systemet måste också främja ekologiskt hållbara konsumtionsmönster, bland annat genom att låta varor bära sina egna miljökostnader.”

Svar: Vi tror också att det är viktigt att man kan hitta internationella spelregler på bland annat miljöområdet för att skapa rätt incitament. Det arbetar vi hårt för – inte minst inom ramen för EU-samarbetet.

”Annonsen passar extremt illa på Nobeldagen inför utdelningen av fredspriset för klimatfrågan”

Svar: Det var förstås ingen slump att annonsen gick den dagen. Klimatfrågan oroar många, och miljöfrågor har visat sig oerhört framgångsrika att jobba med för att sätta press på konsumenterna.

"Att svenskarna ökat sin konsumtion samtidigt som Sverige minskat sina CO2-utsläpp är i ett mycket snävt perspektiv sant - men inte särskilt relevant. Poängen skulle gå hem om vi nu hade ett Sverige med tonvikt på lokal produktion och handel men då skulle siffrorna se annorlunda ut och du gör ju faktiskt ett nummer av det rakt motsatta förhållandet. Visst, en del av tillväxten kan härledas till tjänstekonsumtion men en stor del handlar om konsumtion vars utsläpp och annan miljöpåverkan (liksom välståndsökning, som ni förtjänstfullt också nämner) sker någonstans utanför Sverige. Utsläpp inom rikets gränser må ha minskat, men det har inte de utsläpp som förknippas med svensk konsumtion gjort."

Svar: Ditt resonemang är helt relevant. Kina har en sämre och smutsigare teknik än vad vi har. Det är sant. Men Kinas teknik är bättre än den vi hade vid motsvarande fas i den ekonomiska utvecklingen. Därför finns det anledning att vara optimist även i ett internationellt perspektiv. Det hindrar självklart inte att det är viktigt att med politiska medel och konsumtionsmakt påverka tillverkningsländerna.

Frågor om julstress och julhandel

”Att vilja ge de människor som funderar över att minska julstressen och konsumtionen dåligt samvete för detta är inte bara fel, utan gement.”

Svar: Julstress kan nog många känna just nu. Men vad vi uppmanar till är inte ökad konsumtion, utan medveten konsumtion. Vårt budskap är att handel är någonting som gynnar alla människor. Inte bara företagare, utan också du och jag tjänar på att vi köper saker, tjänster eller upplevelser. Om du går på bio kan du tänka att alla namnen i eftertexterna har du bidragit till att ge jobb och sysselsättning, liksom dem som jobbar på biografen. Köper du en cd-skiva eller en bok har också många människor fått möjlighet att utveckla sig och sin omgivning. Dessutom - genom historien har konsumtionen spelat en väldigt viktig roll för att olika produkter har förädlats och på så sätt blivit mer miljövänliga.

Frågor om vinst

”Jag kan hålla med er till viss del att konsumtion leder till ökat välstånd, det är vår konsumtion som kan påverka de fattigare delarna i världen. Men det som är fel är att västvärldens största företag skrupelfritt försöker tjäna så mycket som möjligt!”

Svar: De flesta företag strävar efter att få ett så stort ekonomiskt överskott av sin verksamhet som möjligt. Det brukar dock vara omöjligt om man inte befinner sig i samklang med sin kundkrets förväntningar och krav. Det ser vi dagligen exempel på.

Frågor om människor som har det sämre

”Till de rödluvor som tycker att den slavavlönade 13-åriga kinesens liv inte blir bättre av att vi accepterar spelreglerna. Det är viktigt att vara tydlig med var man står och det har ni nu gjort, ett fantastiskt lågvattenmärke i en tid där folk äntligen börjar vakna upp.”

Svar: Vi vill skapa en medvetenhet om att alla konsumtionsval (även valet att avstå) får konsekvenser – och att fler borde tänka på det. Vakna konsumenter kan sedan ställa krav och exempelvis bojkotta sådan produktion som bygger på barnarbete.

”Att ni har mage att påstå att fattiga människor gynnas av vår konsumtion. Kan ni för en gångs skull gå utanför västvärldens bubbla och upptäcka hur människor i fattiga länder lever?”

Svar: Att inte handla med utvecklingsländer skulle låsa in dem i fattigdom. Utan global handel skulle fattiga människor inte få chansen att ta sig ur sin situation.