Karteller gav högre byggkostnader

Arbetsmarknad |  De korporativa kartellerna på den svenska arbetsmarknaden, där konkurrensen hindrades genom korporativa arrangemang mellan staten och arbetsmarkandens parter liksom kartelliknande överenskommelser, har bidragit till att höja kostnaderna inom bland annat byggsektorn. Det framkom när Ratio anordnade debatt i Almedalen.

Foto: Nicklas Mattson/Svensk Näringsliv

– Genom att effektivt stänga ute konkurrens har de korporativa kartellerna låtit konsumenter och skattebetalare stå för notan. De dominerande aktörerna i branschen har genom statligt sanktionerade etableringshinder höjt trösklarna för både företag och arbetstagare för att komma in på marknaden, sa Henrik Lindberg, arbetsmarknadsforskare vid Ratio, när han presenterade ny forskning om den svenska arbetsmarknadsmodellen på Ratios seminarium ”Korporativa karteller i den svenska modellen”.

Konsekvenserna av korporativa karteller i byggbranschen, under 60-, 70- och 80-talen , har bland annat varit en lägre produktivitetsökning, högre kostnadsökningar och färre innovationer än i andra sektorer. I de branscher där kartellbilding begränsar konkurrensen tenderar konflikterna mellan fack och arbetsgivare dessutom att vara långt fler än inom andra sektorer.

– Båda parter, fack som arbetsgivare, har intresse av konkurrensbegränsningar, det ska man inte glömma. I största utsträckning är det facken som haft maktmedlen på sin sida, men arbetsgivarna har inte minst genom sitt tysta medgivande hjälpt till, sa Henrik Lindberg.

Bo Antoni, Sveriges Byggindustrier, och Hans Tilly, Byggnads, höll inte med om att produktiviteten är sämre i byggbranschen än annorstädes:

– Att ständigt bli beskriven som att vi står och stampar på Hedenhös tid är frusterande, för det är osant, sa Hans Tilly och fick medhåll av Bo Antoni:

– Däremot kan man säga att frånvaron av internationell konkurrens i en bransch som vår tidigare skapat problem, men så är det inte idag.

Resultatet av denna kartellbildning under förra århundradet, enligt Ratios rapport, är att kostnaderna välts över på konsumenter och skattebetalare. De korporativa kartellerna verkar delvis vara otidsenliga idag, tack vare förbudet mot karteller inom EU och avregleringar sedan slutet av 80-talet, vilket gjort att den "nationellt organiserade kapitalismen" verkar vara på reträtt.

Kartellbildningen kvarstår delvis, enligt Henrik Lindberg. Det finns en symbios mellan parterna på arbetsmarknaden, systemet upprätthålls av parterna och det är parterna som både bestämmer dess utseende och ser till att det efterlevs, via exempelvis Arbetsdomstolen.

Dagens moderator, Nils Karlson på Ratio, frågade panelen vad är det som motiverar att parterna via kollektivavtalssystemet själva får reglera marknaderna?

– Det är i Sverige djupt förankrat att detta är OK. Jag gissar att det historiskt beror på att man anser att det är grunden i den svenska modellen, sa Bo Antoni.

– Jag har inget annat svar än att vi slåss för den svenska modellen. Man återkommer ofta till att vi vill utestänga utländsk arbetskraft, vilket är helt fel. Man måste snarare diskutera under vilka förhållanden denna arbetskraft ska behöva arbeta här. Det är inte att stänga ute någon, vi välkomna alla från alla olika länder, ansåg Hans Tilly.

– Och det är därför vi drivit frågan om lagstadgad minimilön, påpekade Bo Antoni.

– Det tycker inte vi, det är ingen bra lösning, sa Hans Tilly.

Nicklas Mattsson

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Almedalen 2008