I rapporten Fakta om löner i våra medlemsföretag framgår hur lönespridningen har utvecklat sig sedan 2004.
Kajsa Lindell, statistiker på Svenskt Näringsliv, ökar eller minskar
lönespridningen?
– Om man tittar per yrkesområde har den legat på nästan exakt samma nivåer
sedan 2004. Det gäller i stort sett alla yrkesområden.
Finns det grupper där lönespridningen minskat?
– Ja, för två yrkesområden har lönespridningen minskat. Inom service, omsorgs-
och försäljningsarbete har lönespridningen mellan 2010 och 2011 minskat från
1,6 till 1,5. Det innebär att de högst betalda har en lön som är 1,5 gånger
högre än de som har de lägsta lönerna. Inom yrken som inte har något krav på
särskild yrkesutbildning har lönespridningen successivt minskat, från att
2004 ha legat på 1,7 till att 2011 ligga på 1,5. För dessa yrken har lönerna
för dem som tjänar mest minskat medan lönerna har ökat för dem som tjänar
sämst. Då pressas lönerna ihop.
Vilka yrkesgrupper har den största lönespridningen?
– Inom kategorin ledningsarbete har 80 procent av individerna en lön som
varierar mellan 28 000 och 75 000 kronor, det vill säga de med högsta
lönerna har 2,7 gånger högre lön än de med lägst lön. Den kan förklaras med
att det finns många olika typer av ledare och på olika stora företag och på
olika nivåer inom företag.
Vilka grupper har den minsta lönespridningen?
– Typiska arbetaryrken, som finns inom jord- och skogsbruk, bygg och
tillverkning, process- och maskinoperatörer, har en lönespridning på 1,5.
Om man tittar ännu lite längre bak i tiden, hur ser utvecklingen ut då?
– För tjänstemän var lönespridningen 1970 3,0, på 80- och 90-talet sjönk den
till 2,2 för att under hela 2000-talet ha legat på 2,4. För arbetare har
lönespridningen legat ganska stilla runt 1,5 sedan 1970.
Hur stor är den svenska lönespridningen i ett internationellt perspektiv?
– Enligt undersökningar har Sverige den lägsta lönespridningen bland
OECD-länderna; 2,3. För samtliga OECD-länder är siffran 3,3. USA har hela
5,0 i lönespridning.
