Märket avgörande för konkurrenskraften
Den internationellt konkurrensutsatta industrin var först ut att träffa avtal i avtalsrörelsen. Det var då det så kallade märket sattes, 2,6 procent på 1 år. Men varför ska alla andra bry sig om detta märke? I en film visar vi hur beroende Sveriges konkurrenskraft – och därmed samhällsekonomin – är av att lönebildningen tar hänsyn till den konkurrensutsatta industrin. Ett huvudlöst lönerace förstör för alla.
"Vi måste ta striden för att hålla märket"
Avtal 2012 Såväl stora som små byggföretag ser en avmattning av bygginvesteringarna. För dem är det industrins lönenorm som gäller, 2,6 procent i löneökningar på ett år. "Det viktigaste är att man tar striden för att hålla märket", säger Patric Sjögren, vd på Byggsjögren i Halmstad.
"Märket" måste gälla även inom handeln
Avtal 2012 Svensk Handel har överlämnat ett avtalsbud till Handelsanställdas förbund med löneökningar som motsvarar industrins ”märke”. Det innebär löneökningar på 3,0 procent under 14 månader, eller 2,6 procent per år.
"Facket måste hålla sig till märket"
Avtal 2011/2012 "Det går inte att agera som fritt svävande satelliter. Facket måste hålla sig till märket", säger Mats Åkerlind i en intervju inför förhandlingarna inom byggbranschen. I början av januari bränner det till.
"Alla blir förlorare om inte märket följs"
Webb-tv Ett uttryck som ofta används under avtalsrörelsen är "märket", men vad innebär det egentligen? Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren förklarar i ett tv-reportage begreppet och varför det är viktigt.
Lita inte bara på oss
Läs vad Unionen, IF Metall och Medlingsinstitutet skriver om märket:
