Den svenska modellen håller än. Det förklarade Medlingsinstitutets gd Claes Stråth när han presenterade rapporten Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 på tisdagen. Arbetsmarknadens parter lyckades hantera den svåra ekonomiska krisen, skapa förutsättningar för fortsatta reallönelyft, ökad sysselsättning och lönenivåer som den konkurrensutsatta industrin kan leva med.
Som bekant kom lönenormen att hamna på 3,5 procent på två år. De avtalade löneökningarna för hela ekonomin ligger på 1,8 procent 2010 och väntas landa på 1,6 procent 2011.
Enligt Medlingsinstitutet har också arbetskostnaderna successivt sjunkit på senare år även om de fick en skjuts uppåt efter 2007 års avtalsrörelse.
– På längre sikt har Sverige haft högre löneökningar jämfört med omvärlden men skillnaderna tenderar att minska. 2009-2010 ökade de igen beroende på att anpassningen till krisen gick långsammare, säger Bo Enegren på Medlingsinstitutet.
2010 års förhandlingar genomfördes med finanskrisen färskt i minnet, vilket ledde till att arbetsgivarna lättare kunde få gehör för sina lönekrav. Nu finns en oro för att den fackliga motparten går på offensiven inför nästa avtalsrörelse som drar igång redan i höst.
– Om man tittar på löneutvecklingen i Sverige och jämför med övriga OECD-länder har vi faktiskt haft normala löneökningar de senaste åren. Det finns ingen anledning att revanschera sig utan facken bör vara stolta över att ha bidragit till att få fart på ekonomin och en nedgång i arbetslösheten, säger Christer Ågren.
Medlingsinstitutet varnar också för konsekvenserna av en starkare krona. Sedan 2009 har kronkursen stärkts med åtta procent.
– Om trenden fortsätter och kronkursen stärks med ytterligare 6-7 procent kan det bli jobbigt för företagen. Man kan se det redan nu i kvartalsrapporterna, säger Bo Enegren.
Enligt Medlingsinstitutet är huvudintrycket att 2010 års lönebatalj inte var mycket till batalj. Antalet varsel om stridsåtgärder var 16 jämfört med 22 2007 och antalet verkställda stridåtgärder 7 mot 5 2007. En nyhet var de många varslen inom industrin. Konflikten med Pappers ledde dessutom till strejk.
Christer Ågren delar inte synen att det gick lugnt till under 2010, bland annat med tanke på de många varslen inom industrin.
– Det krävdes stora ansträngningar för att skapa förståelse för att exportföretagen är märkessättande eftersom en del fack inte ville acceptera det. Det fick bland annat sitt utryck i pappersarbetarnas och elektrikernas strejker.
– Många av stridsåtgärderna var också orimligt oproportionerliga. Ett exempel är när Elektrikerna varslade om strejk. Två strejkande elektriker på Oskarhamns kärnkraftverk kunde ha fått konsekvensen att kärnkraftverket stängdes.
Ytterligare en trend som Medlingsinstitutet pekar på är den lokala lönebildningen. I avtalen finns färre individgarantier och de är dispositiva vilket ger de lokala parterna mer att säga till om. För arbetsgivarna är den lokala lönebildning en fortsatt högprioriterad fråga.
– Vi kommer att driva frågan kraftfullt även under nästa avtalsrörelse. Det ligger i linje med medarbetarnas förväntningar. De vill inte få en lön som är fastställd i en tabell, utan i dialog baserad på de egna insatserna, säger Christer Ågren.
Claes Stråth ser lägsta lönerna som en av huvudfrågorna under höstens förhandlingar. Han tror också att det finns goda förutsättningar för att den svenska modellen håller ett varv till. Att industrins och tjänsteföretagens förbund synkat sina scheman och dessutom diskuterar formerna för ett nytt industriavtal borgar för detta. ”Det finns flera positiva signaler, så det blir väl bra det här”, sade han under presskonferensen då rapporten släpptes.
