LO-krav cementerar könsuppdelningen

Avtal 2010 |  Lokal lönebildning ger bättre resultat än jämställdhetspotter för kvinnors löner. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv som också redovisar konsekvenserna av den låglönesatsning som LO kräver i avtalsrörelsen.

Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

- I grunden innebär jämställdhetspotterna en låglönesatsning där skyddade hemmamarknadssektorer ska få bestämma kostnadsutvecklingen framför de internationellt konkurrensutsatta företagen.

Det säger Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv, om LO:s krav på jämställdhetspotter. Han konstaterar att de internationellt konkurrensutsatta företagen möter en verklighet där konkurrenterna får avtalade löneökningar på omkring 0,5 procent.

- Den svenska konkurrensutsatta sektorn kan under dessa förhållanden inte teckna avtal på 2,6 procent eller mer, avtal som sedan ska vara golv för lönekrav uttryckta som jämställdhetspotter på uppåt fyra procent på övriga avtalsområden, säger han.

En satsning av det slag LO önskar skulle också få negativa konsekvenser när det gäller viljan att studera och att ta ökat ansvar.

- Sverige ligger i Europabotten över lönespridningen. Vi har en mycket sammanpressad lönestruktur vilket leder till höga trösklar in på arbetsmarknaden. Det måste löna sig att studera.

En stor del av förklaringen till varför kvinnors löner generellt ligger 11,5 procent lägre än männens handlar om att Sverige fortfarande har en väldigt könsuppdelad arbetsmarknad, kvinnor och män finns inom olika yrken. Agneta Dreber, vd på Livsmedelsföretagen, tror att så kallade jämställdhetspotter skulle cementera denna könsuppdelning och på så sätt skapa inlåsningseffekter.

- Vill man ha kvinnor på positioner med makt måste man också få dem att vilja ha jobb som är mer kvalificerade. I Sverige har vi inte råd att inte ta till vara alla de talanger som finns, säger Agneta Dreber.

Katarina Novak som är vd för Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA tycker också att LO missat något väsentligt när de ställer dessa krav:

- Man tar inte hänsyn till enskilda företags betalningsförmåga. Detta, kopplat till kraven på rätt till heltid, är förödande för våra företag. Det kan leda till utslagning av en hel bransch.

- Frågan om ett jämställt arbetsliv är självklart viktig. Men de bästa förutsättningarna för jämställdhet finns när lönen sätts så nära individerna som möjligt. Då är möjligheterna mycket bättre att göra en riktig värdering av arbetet och prestationen i arbetet än när lönerna ska sättas kollektivt, långt från individerna, säger Christer Ågren.

Sara Johansson

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Avtalsrörelsen 2010