Sverige har hittills lyckats att till ett lågt pris konvertera energi till BNP. 1970-2004 växte den totala energianvändningen i Sverige i genomsnitt med 0,3 procent per år samtidigt som BNP ökade med lite över 2 procent per år i genomsnitt.
Det innebär att energiintensiteten i den svenska ekonomin har minskat i genomsnitt med drygt 1,7 procent per år under den aktuella tidsperioden.
Den minskade energiintensiteten har varit möjlig tack vare den tekniska utvecklingen och att ekonomin genomgått en stor strukturell förändring. Effektiviseringar av såväl förädlingen av energins råmaterial som utnyttjandet av energiinsatserna hos slutförbrukarna har kontinuerligt genomförts.
Det handlar exempelvis om förfinade raffinaderiprocesser, återanvändning av värme från stålindustrins smältprocesser och effektivare isolering av bostäder.
Från början av 1990-talet har tjänstesektorn, som är relativt mindre energikrävande, ökat i betydelse för samhällsekonomin. Konsekvensen har blivit minskad energiintensitet.
Annars har den gängse föreställningen, under närmare 20 år, 1950-1970, varit att ökad tillväxt kräver mer energi. Utbudet av olja från Mellanöstern under åren 1950-1973 medförde att den svenska energianvändningen ökade, liksom energiintensiteten.
Den viktiga exportindustrin byggdes kring oljan som energiråvara. Trenden fick ett abrupt slut vid årsskiftet 1973/74 då de oljeproducerande ländernas kartell, OPEC, fyrdubblade priset på olja.
De kraftigt höjda oljepriserna blottade stora svagheter i Sveriges, men också övriga industriländers, industristruktur. Oljeprisökningarna tillsammans med andra strukturella problem medförde att Sverige gick in i en lågkonjunktur.
Sveriges BNP-ökning 1975-1982 var mindre än hälften av tillväxten i övriga västvärlden. Från att ha varit ett snabbväxande land gjorde Sverige en kraftig inbromsning, tillväxten klingade av, mycket på grund av industrins oljeberoende.
Lösningen på industrins och hushållens energibehov blev att kärnkraften byggdes ut. Samtidigt började bostadssektorn gå över från olje- till eluppvärmning av lokaler och småhus.
Sedan dess har elen, eftersom den är billig och lättåtkomlig, i stor utsträckning tagit över oljans roll som det mest konkurrenskraftiga energislaget.
Elen har förbättrat både den inre arbetsmiljön och den yttre miljön i form av bättre luftkvalitet. Vid sidan av elen har också biobränsleanvändningen ökat kraftigt inom industrin och i fjärrvärmeverk.
