Europa, fattigt på energitillgångar, har upptäckt riskerna med att bli för beroende av olja och gas från bland annat Ryssland, en inte okomplicerad situation som måste lösas. Det var majoriteten av deltagarna eniga om vid ett seminarium om kärnkraftens roll i Europa.
– Det är en farlig utveckling som vi måste råda bot på, sade Elena Nekhaev vid World Energy Council i London.
– Idag importerar Europa 50 procent av all sin energi, 2030 ligger siffran runt 70 procent samtidigt som elproduktionen tredubblas de kommande 30 åren. Här spelar kärnkraften en viktig roll som energikälla.
Även EU-kommissionen vill satsa på kärnkraften. Det framhöll Derek M Taylor i sitt anförande.
I sitt stora energipaket som presenterades i början av året, lyfter kommissionen fram kärnkraften som ett viktigt bidrag till att hålla nere utsläppen av koldioxid samtidigt som man understryker att det blir svårare att nå klimatmålen om kärnkraftens andel av elproduktionen minskar.
En annan fördel med kärnkraften är att svängningarna blir mindre på elpriset jämfört med olja och gas. Dessutom är europeiska företag ledande i kärnenergibranschen och därmed en viktig industrigren som ger europeiskt näringsliv möjlighet till affärer, framhåller kommissionen.
Mikael Hannus, Stora Enso, konstaterade lakoniskt att om Europa vill undvika att sitta i knät på externa energileverantörer så måste vi själva producera kärnkraft och det tämligen omgående.
– Fördelarna med ny kärnkraft är att den är fossilsnål, har låga driftskostnader och är betydligt säkrare än den nuvarande.
– Dessutom ökar trycket, och då inte bara från basindustrin, som ser elkostnaderna skjuta i höjden, utan också från livsmedelsindustrin och serviceföretag, sade Mikael Hannus.
Vattenfalls Göran Lundgren påpekade vikten av att hänga med i teknikutvecklingen.
– Ny teknik är avgörande för om Europa får fram en konkurrenskraftig elproduktion, sade han.
Deltagarna var också överens om att både säkerheten kring kärnkraften och avfallsfrågan måste lösas.
Ett annat problem är att många av Väst- och Nordeuropas 152 reaktorer har flera decennier på nacken och att det därför lär bli nödvändigt att stäng dem.
– Att fasa ut gamla anläggningar och ersätta dem med nya innebär investeringar i mångmiljardklassen, sade Birgitta Resvik, ansvarig för energi- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv.
Bakom evenemanget stod Svenskt Näringsliv och World Energy Council.
