Sverige är enligt EU-kommissionen det land som får högst kostnader för förslagen i energi- och klimatpaketet. Trots det tycks innebörden av den aktuella debatten vara att det svenska åtagandet är ”gratis” och enbart ger ekonomiska fördelar.
Det är svårt att beräkna de reella kostnaderna, men i en rapport visar Svenskt Näringsliv på ekonomiska och sociala konsekvenser för alla svenskar.
Enligt regeringskansliets expertgrupp för miljöstudier medför svenska åtaganden om utsläppsminskningar ”utan synbara miljövinster” kostnader på cirka tio miljarder per år, eller närmare 3 000 kronor per hushåll. De pengarna skulle ha gjort avsevärt mer nytta där potentialen för snabba utsläppsminskningar är större.
Övriga förslag i EU:s energi- och klimatpaket leder också till stora kostnader. EU-kommissionens egna beräkningar pekar på sammantaget 0,78 procent av BNP år 2020, motsvarande 5 000 kronor per förvärvsarbetande svensk. Kommissionen beräknar också att Sverige tappar 0,2 procent i sysselsättning vilket motsvarar 10 000 jobb.
Effekten av EU:s energi- och klimatpaket är mer än 50 procent större i Sverige än i genomsnittet av medlemsländerna.
Dessutom har Sverige utöver EU-målen satt egna, mer långtgående, mål. För närvarande finns ingen beräkning över vilka merkostnader och hur många förlorade jobb dessa mål leder till. Men erfarenheten visar att marginalkostnaden för ytterligare utsläppsminskningar inte är linjär, utan att varje ytterligare minskning leder till stegrande kostnader.
Rapporten från Svenskt Näringsliv redovisar också de åtgärder som redan gjorts i Sverige och pekar på att samma pengar i framtiden skulle kunna ge mångfalt bättre resultat om åtgärder sätts in på de håll i världen där man inte kommit lika långt som Sverige när det gäller energiproduktion och utsläppsreduktioner.
