I samband med presentationen så hölls ett seminarium där bland annat Businesseuropes ordförande Jürgen Thumann, handelskommissionär Karel De Gucht och journalisten Chong Dahai (Xinhua News Agency) deltog.
Rapporten pekar på att Kina måste lätta på sina hårda regleringar kring inte minst utländska direktinvesteringar, tillgången på råmaterial samt offentlig upphandling om europeiska företag ska få möjlighet att verka under jämbördiga förutsättningar med inhemska företag.
Businesseuropes rapport konstaterar att Kina under de senaste 15 åren har tredubblat sin andel av den globala exporten, från cirka 5 procent till cirka 16 procent. Kina är därmed en större exportör än Japan med sina 9 procent och USA med 12,5 procent men strax bakom EU med 19 procent. Rapporten visar också att från 2001 till 2010 så har den kinesiska exporten stigit från €201 miljarder till €1,2 biljoner.
Kinesiska firmor har också kommit till att bli formidabla konkurrenter för europeisk industri inom diverse nyckelsektorer. Trots denna nya utmaning så har europeiska företag tydligt tjänat på Kinas industriella utveckling. Thumann förutspår att det så även kommer att vara fallet i fortsättningen ifall ”förhållandena är dom rätta”.
Thumann menar dock att Kina representerar ett ”specialfall” för utländska företag, där staten sitter på ”befallande höjder” inom ekonomin såsom fördelning av resurser, investeringar samt tillgång på råmaterial. De Gucht drog liknande slutsatser och höll med om den problematik som beskrivs i Businesseuropes rapport;
– Konkurrens är hälsosamt och välkommet men den kinesiska staten ingriper i industriella sektorer där Europa är världsledande. Vissa sektorer av Kinas ekonomi är stängda för utländska investerare, vilket i sin tur spelar rakt i händerna på de i Europa som kritiserar EU:s öppenhet i handelsfrågor, varnade De Gucht.
Detta behöver inte vara fallet enligt Businesseurope som anser att kinesiska företag idag är konkurrenskraftiga nog för att bemöta dess europeiska motsvarigheter på ett jämnt spelfält. Marknaden för offentlig upphandling var ett exempel som Thumann tog upp där han cementerade det faktum att Peking fortfarande, tio år efter sitt inträde, inte har anslutit sig till WTO:s plurilaterala upphandlingsavtal (Government Procurement Agreement, GPA).
Det råder alltså en villkorlig marknadstillgång. Inom olika områden som den kinesiska staten har belagt som nyckelsektorer så är det i stort sett omöjligt för utländska företag att etablera sig enligt rapporten. Hur ska vi då bemöta Kinas utveckling? Enligt Olof Erixon, handelsexpert på Svenskt Näringsliv, innebär Kinas ekonomiska utveckling både möjligheter och utmaningar för svenska företag;
– Den oerhört expansiva kinesiska marknaden är mycket viktig för både svenska och andra europeiska företag. Det finns emellertid en rad problem som har identifierats i rapporten från Businesseurope. De ur vår synpunkt viktigaste invändningarna gäller regler avseende både ägarförhållanden och marknadstillträde, som på ett ojämlikt sätt inskränker utländska företags möjligheter att verka i Kina. Därtill kommer i vissa fall krav på teknologiöverföring som onödigtvis avskräcker från etablering. Vi hoppas dock att Kina så småningom skall inse betydelsen av ömsesidighet i villkoren för företagens verksamhet - vare sig för Kina eller oss i EU bör ekonomin betraktas som ett nollsummespel, säger han.
