Igår publicerades två viktiga strategidokument av EU-kommissionen: Färdplan mot en koldioxidsnål ekonomi år 2050 och Europeisk handlingsplan för energieffektivitet fram till 2020.
I färdplanen mot en kolsnål ekonomi föreslås att EU:s mål till 2050 bör vara att minska växthusgasutsläppen med 80 procent inom EU, jämfört med nivån 1990. Ytterligare upp till 15 procents minskning ska kunna uppnås utanför EU:s gränser för att nå 95 procent.
Färdplanen tar också upp delmål för 2030 och 2040. EU-kommissionen anger att den mest kostnadseffektiva banan innebär mål på minus 40 respektive minus 60 procent för 2030 respektive 2040. För att målet till 2050 ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt bör målet fram till år 2020 revideras. Minus 25 procent istället för det tidigare beslutade målet på minus 20 procent, skriver EU-kommissionen.
– Det är positivt och viktigt att vägen mot en kolsnål ekonomi 2050 analyseras och diskuteras. Klimatfrågan är av stor vikt att lösa och det gäller att ta till vara på möjligheterna, utan att förhindra det europeiska näringslivet från att utvecklas eller skada konkurrensförmågan, säger Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv.
– I avsaknad av ett globalt ramverk för klimatpolitiken är det för tidigt att sätta bindande mål för EU bortom 2020. Kravet måste vara att jämförbara åtgärder görs i våra viktigaste konkurrentländer. Vi saknar också en ordentlig ekonomisk konsekvensanalys av effekterna på EU:s konkurrensförmåga av de mål som föreslås.
Ytterligare en punkt i färdplanen är EU-kommissionens indikation att eventuell ytterligare skärpa systemet för utsläppsrätter, ETS. Genom att justera ner antalet utsläppsrätter i den tredje handelsperioden mellan 2013-2020 ska man skapa starkare incitament för omställning för kolsnåla investeringar.
– Det vore olyckligt att i efterhand göra förändringar i nästa handelsperiod eftersom tiden till 2020 är kort. Fleråriga investeringsbeslut hos många verksamheter inom ETS är redan fattade, baserat på den utformning av systemet som hittills varit känd. Risken finns att en nedjustering fördyrar klimatpolitiken, leder till konkurrenssnedvridning och detta till en mycket liten global klimatnytta, påpekar Maria Sunér Fleming.
Samtidigt som dokumentet färdplan mot en koldioxidsnål ekonomi år 2050 publicerades antog också EU-kommissionen en europeisk handlingsplan för energieffektivitet fram till 2020.
I denna anges att EU inte kommer att nå det icke-bindande målet om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Snarare kommer EU att uppnå hälften, vilket föranleder EU-kommissionen att eventuellt införa ett bindande energieffektiviseringsmål för att sätta större press på medlemsstaterna.
– Svenskt Näringsliv ifrågasätter behovet av ett övergripande bindande mål för effektivare energianvändning. Istället för bindande mål bör EU-kommissionen uppmuntra flexibla och frivilliga system med tydliga incitament för olika sektorer. Programmet för energieffektivisering, PFE, är ett bra exempel för den svenska energiintensiva industrin, säger Maria Sunér Fleming och fortsätter.
– Hur styrmedel utformas är av största vikt för näringslivets konkurrensförmåga. Större fokus bör ligga på positiva incitament snarare än att öka kostnaderna för klimat- och energipolitiken.
Handlingsplanen för energieffektivisering tar också upp ett antal ytterligare områden där åtgärder bör sättas in:
För små och medelstora företag behövs extra stöd för att öka energieffektiviteten, exempelvis genom information, incitament och utbildning av personal. För stora företag föreslås att energibesiktning ska bli obligatoriskt och att ecodesign-direktivet ska vidareutvecklas.
Bebyggelsesektorn är också i fokus då den står för cirka 40 procent av EU:s energianvändning. Utbildningsinsatser, olika finansieringsförslag och utvecklandet av energitjänstemarknaden anges där som viktiga delar.
Offentliga sektorns egna byggnader och lokaler ska på olika sätt föregå med gott exempel. Offentlig upphandling anges som något som ska styras mot högre krav på energieffektivitet.
Båda meddelandena hänvisar också att transportsektorn har stor betydelse för en energieffektiv och kolsnål europeisk ekonomi. Transportsektorn ska behandlas i en vitbok som troligtvis kommer att publiceras i slutet av mars.
Svenskt Näringsliv kommer under de närmaste veckorna att analysera och utarbeta mer detaljerade synpunkter på förslagen.
