Lär av Europas succéländer

Almedalen |  Storbritannien är bäst i Europa på forskning, Nederländerna på att skapa jobb. Budskapet i en ny rapport från Svenskt Näringsliv är att övriga EU-länder kan inspireras av de reformer som lett fram till framgångarna.

Om övriga EU-länder följer i Nederländernas spår skulle vi ha 40 miljoner fler i arbete, menade nationalekonomen Björn Lindgren, Svenskt Näringsliv.

Kollegan Fabian Wallen konstaterade att om övriga länder klättrar upp till Irlands nivå skulle vi ha nio miljoner fler nyföretagare i Europa.

  

I debatten framstår ofta EU som en region där allt står still. Men det är fel. Det finns många länder som har lyckats inom områden som nyföretagande, forskning, sysselsättning och miljöteknik.

Varför inte låta dessa länders reformer bli vägledande för andra EU-länder? Det var frågan som diskuterades under seminariet "Näringslivsfrågornas roll under ordförandehalvåret i EU" i Almedalen under torsdagen.

I Nederländerna arbetar omkring 70 procent av befolkningen jämfört med EU-snittet på knappt 60 procent. I vissa länder, som Malta, arbetar bara 50 procent av befolkningen.

Orsaken till framgången i Nederländerna är att landet har genomfört reformer som bland annat har sänkt arbetskraftskostnaderna, förenklat vid anställningar, konkurrensutsatt arbetsförmedlingen och decentraliserat lönebildningen.

– Om övriga länder i EU tar tag i samma problem som Nederländerna gjort skulle vi ha 40 miljoner fler i arbete inom unionen, sade Björn Lindgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, under seminariet.

I Irland är man mästare på nyföretagande, enligt rapporten som fått namnet Europas himmelrike.

– Om övriga länder klättrar upp till Irlands nivå skulle vi ha nio miljoner fler nyföretagare i Europa, sade Fabian Wallen, också han nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

På samma sätt kan Storbritannien bli en förebild inom forskning, Belgien inom miljöteknik och Luxemburg när det handlar om att få högutbildade i arbete.

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, anser att debatten ibland hamnar fel. Man pratar om ett mer centralstyrt Europa och mer regleringar. Istället kan det vara ett mer heterogent Europa där medlemsländerna tillåts experimentera som lägger en grund för en ny europeisk ekonomisk storhetstid.

– EU ska kratta i manegen så att länderna själva kan få en chans att försöka nya saker, sade han.

Under seminariet talade också Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, om vad hon förväntar sig av det svenska ordförandeskapet. Bland annat handlar det om att få fart på Lissabonstrategin, minska regelkrånglet och att motarbeta protektionismen.

– Man får höra av många att lösningen på den ekonomiska krisen är ökad reglering. Vissa länder säger att vi måste skydda oss. Det ser jag som allvarliga signaler. Fokus måste ligga på global frihandel och att motarbeta alla former av protektionism, sade hon.

Henrik Svidén

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Svenskt Näringsliv i Europa