Lugnet efter stormen kunde vara en annan rubrik efter det att EU:s medlemsländer blivit tvungen att delta i ett antal brandkårsutryckningar de senaste månaderna för att hindra att den grekiska krisen smittade av sig på andra EU-stater i farozonen det vill säga de som nu ingår i den föga smickrande akronymen PIGS – Portugal, Irland, Grekland och Spanien. Lugnet har nu satt sig vilket toppmötet sökte bekräfta för att lugna de egna medborgarna, finansmarknaderna och omvärlden.
Ett antal viktigare frågor avhandlades dock under mötet.
Viktigaste var ett antal frågor relaterade till reformer av hur eurozonen styrs (economic governance) och finansmarknaderna. Här beslutades om bättre koordinering av de nationella statsbudgetarna med införande av ett nytt så kallt peer-review system så att stabilitets- och tillväxtpakten stärks. Bland annat ska sanktioner kunna införas mot länder som överskrider målen för budgetunderskott och offentlig skuldsättning.
Man kom också överens, som kanske enda överraskning från toppmötet, om ökad öppenhet vad gäller ”stress tests” för banker, överenskommelse om att införa avgifter och skatter på finansiella institutioner samt stöd till kommissionens förslag att ta fram en så kallad scoreboard för att bättre kunna utvärdera hur medlemsstaternas konkurrenskraft utvecklas och eventuella obalanser inom EU.
Viktigt var också det beslut man tog med anledning av reformagendan, eller snarare tillväxtagendan, EU2020, ett beslut som skjutits på sedan toppmötet i mars.
Avgörande här var konsensus kring de fem så kallade headline targets som kommissionen föreslagit rörande sysselsättningsnivå, bättre villkor för FoU, EU:s energi- och klimatmål, minska antalet elever som lämnar skolan i förtid till 10 procent och att 30-34-åringar som slutför högre utbildning ökar till 40 procent samt främja sociala framsteg genom minskning av fattigdom så att minst 20 miljoner européer lämnar kategorin som lever under fattigdomsstrecket och är exkluderade från arbetsmarknaden.
Också värt att nämna är att Islands status som ansökarland till EU bekräftades och att beslut togs att inleda realförhandlingar. Medlemskap kan nu eventuellt bli aktuellt redan nästa år eller tidigt 2012. I eurokrisens kölvatten hade beslutet att låta Estland bli del i eurozonen från och med årsskiftet ett mycket betydelsefullt symbolvärde.
En institutionell fråga givet det nya fördraget måste också omnämnas. Beslut togs i enlighet med Lissabonfördraget att utöka antalet europaparlamentariker till 754, från dagens 736.
Svenskt Näringsliv välkomnar i stort toppmötets slutsatser och gläds självklart över att Island nu är på gång in i EU. Det stärker både Sverige och Norden i Europa.
Däremot står mycket av den kritik som näringslivet tidigare riktat mot tillväxtagendan EU2020 i mångt fast, även efter toppmötet.
Vi har tidigare pekat på ett antal brister i agendan. Tillväxtmålet som inte gjorts tillräckligt övergripande och att implementeringen av beslutade reformer fortsatt blir upp till medlemsstaterna själva att bedöma, är två stora svagheter med EU2020 i dagsläget. Näringslivet anser som ett minimum att en självständig myndighet, kanske kommissionen, med konkreta mekanismer kunde ha fått ta ansvaret att löpande övervaka hur reformåtagandena efterlevs.
