Nya mikrolån till arbetslösa och småföretagare

EU |  I spåren av den ekonomiska krisen investerar EU flera hundra miljoner euro på mikrokrediter för mindre företag och arbetslösa som vill starta eget. Bra initiativ, anser Svenskt Näringsliv, som hellre ser att pengar går till näringslivet än till jordbrukssubventioner.

Arbetslösa ska kunna få mikrolån för att starta eget företag, enligt ett EU-beslut.
Foto: Leif R Jansson /FLT-PICA

Mikrokrediter brukar förknippas med utvecklingsländer där fattiga människor får ett mindre finansiellt stöd för att starta eller utveckla en verksamhet. Den ekonomiska krisen har dock slagit hårt mot Europa, och när arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin träffade sina europeiska kollegor i Bryssel igår beslutade man därför att satsa på just mikrolån.

– Mikrofinanserna är ett alternativ för dem som påverkats av krisen och är ett sätt för sårbara grupper att ta sig ur arbetslösheten, sa den nya EU-kommissionären för sysselsättning och socialpolitik, Lászlo Andor, på mötet.

Mikrokrediterna, som förhandlades fram som en krisåtgärd under det svenska ordförandeskapet, riktar sig till arbetslösa som vill starta eget och småbolag med färre än tio anställda. Med det kriteriet träffar man över 90 procent av alla europeiska bolag. Lånen kommer att uppgå till max 25 000 euro, men det handlar inte bara om finansiellt stöd. De sökande ska också få hjälp att upprätta affärsplaner och stöd via mentorprogram.

Initialt har EU en budget på 100 miljoner euro för åtgärden. Men Kommissionen sägs samtidigt ha fått positiva signaler från Europeiska Investeringsbanken, EIB, på ytterligare tillskott och man hoppas få ihop en mikrolånspott på totalt 500 miljoner euro.

Svenskt Näringsliv anser att mikrokrediterna kan få positiva effekter på det europeiska näringslivet.

– Det är betydligt bättre att satsa pengar på att skapa nya företag än att lägga det på regionstöd och jordbruksstöd. Men det gäller att programmet blir kostnadseffektivt, säger Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv.

Men även om de svenska politikerna förra året jobbade hårt för att få igenom förslaget under sitt ordförandeskap så tror arbetsmarknadsministern inte på något större genomslag på hemmaplan.

– Som krisinstrument kanske det inte får så stor effekt, vi har ju redan ökat låneramarna i Sverige. Det är säkert bra men man ska inte vänta sig några mirakel, säger Sven Otto Littorin.

Fler kvinnor minskar fattigdom
På mötet i Bryssel diskuterade ministrarna också EUs nya tillväxtstrategi, EU2020, där man har som mål att minska antalet fattiga européer med 20 miljoner. Den föreslår också att EU ska nå en sysselsättning på 75 procent, vilket i praktiken kräver att fler kvinnor arbetar.

– För att minska fattigdomen måste vi ha en inkluderande arbetsmarknad och det viktigaste är att öka kvinnors deltagande i arbetslivet, säger Littorin.

EUs regeringschefer ska fatta beslut om den nya tillväxtstrategin på toppmötet senare i mars.

Andreas Liljeheden

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Lissabonprocessen: Europa måste bli en tillväxtmotor
• Svenskt Näringsliv i Europa