Löner 2010
Lönen och arbetskraftskostnaderna är viktiga för såväl den anställde som för företaget. Lönen är en ersättning för utfört arbete men också ett instrument för styrning mot verksamhetens mål och önskvärda prestationer. Samtidigt påverkar de företagets konkurrenskraft i förhållande till andra företag. Ett för högt kostnadsläge gör att företaget får svårt att sälja sina produkter och tjänster. Ett för lågt kostnadsläge kan göra att företaget får svårt att locka till sig och behålla den personal som behövs för verksamheten.
Lönekostnader arbetare 2010
*Beräknat på identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik.
**Årsgenomsnitt
Data i Excel-formatLönekostnader tjänstemän 2010
Lönenivåerna och löneutvecklingen varierar mellan olika individer, yrken, företag och branscher. För arbetare inom Svenskt Näringsliv har arbetare inom byggnadsverksamhet den högst genomsnittliga lönenivån och arbetare inom servicesektorn den lägsta. För tjänstemän inom Svenskt Näringsliv har tjänstemän inom industri den högst genomsnittliga lönenivån och tjänstemän inom transport den lägsta.
Genomsnittslönen 2010 uppgick till 150,52 kronor per timme för arbetare och 35 900 kronor per månad för tjänstemän. Omräknat till helår motsvarar detta 301 600 kronor för arbetare och 438 000 för tjänstemän. När kostnader för arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal läggs till ökar de genomsnittliga årskostnaderna till 411 700 kronor respektive 645 600 kronor.
Mellan 2009 och 2010 ökade lönerna med i genomsnitt 2,1 procent för arbetare och 2,3 procent för tjänstemän. För arbetare ökade lönerna mest inom Transporter och minst inom Byggnadsverksamhet. För tjänstemän ökade lönerna mest inom Service och minst inom Transporter. Observera att löneutvecklingstal för 2010 påverkas av de ”krisavtal” som slutits på företagsnivå om uppskjutna lönerevisioner mm.
Lönekostnader 2010 Arbetare
Diagram i PDF-formatLönekostnader 2010 Tjänstemän
Bakgrundsinformation Lönerevisionerna är alltmer utspridda över året och lönenivåerna och löneutvecklingen är inte längre resultatet av ett enskilt års löneavtal. En tydligare bild av den långsiktiga löneutvecklingen fås av genomsnitten för de tre senaste åren. Då minskar också skillnaderna mellan olika näringsgrenar.
För arbetare är lönenivåtalen och löneutvecklingstalen i vissa tabeller och diagram även redovisade i olika näringsgrenar. Inom industrin inkluderas bland annat industri- och råvarunäringar, i byggnadsverksamhet inkluderas bl a byggverksamhet, installationer och entreprenadverksamhet, i handel, hotell och restaurang inkluderas bland annat detalj- och partihandel samt restaurangverksamhet, i transporter inkluderas person- och varutransporter till land, flyg och sjöss och i service inkluderas tjänsteproduktion som bland annat städentreprenad, bevakning och tvätterier. En del verksamheter passar inte in i någon av dessa näringsgrenar och ligger därför i en övrigtpost som inte särredovisas.
Spridningen av löneutvecklingen 2009-2010
Löneökningsintervall, arbetare
Löneökningsintervall, tjänstemän
Individuell löneutveckling
De anställdas löner utvecklas olika över tid. Genomsnittet sammanfattar löneutvecklingen i ett enda tal, men verkligheten är mer komplex. Som framgår av diagrammen förändras de anställdas löner olika. Det hänger samman med att några gör karriär, andra tvingas byta jobb när företag lägger ned verksamhet och en grupp kanske arbetar vidare med ungefär samma arbetsuppgifter som förra året. För några anställda har lönerna minskat, vilket kan bero på att de tillfälligt haft en extrem lönenivå, på grund av exempelvis ovanligt hög prestationslön året innan. Lönestatistik för åren 2009 - 2010 påverkas mycket av olika typer av företagsvisa överenskommelser som slöts för att mildra den finansiella krisen. Vanligaste ökningsintervallet var mellan 1 och 2 procent för arbetare medan motsvarande ökningsintervall för tjänstemän innebar en oförändrad lön mellan 2009 och 2010.
Lön per näringsgren och skiftform 2010
Genomsnittlig timförtjänst (kr) för arbetare
Genomsnittslönen skiljer sig beroende på näringsgren och skiftform. Högsta ersättningen betalas för underjordsarbete, kontinuerligt 3-skift och ständigt nattarbete och den lägsta ersättningen betalas för dagarbete.
Timförtjänsten för tidlön+prestationslön (T+P) redovisas separat och inklusive löneelementen skift- och obtillägg (S) samt helglön (H).
Genomsnittlig timförtjänst per skiftform för arbetare inom industrin 2010
Andel arbetade timmar per skiftform för arbetare 2010
Skiftarbete förekommer mest inom industrin, och är oftast förekommande inom processindustrin. Den genomsnittliga timförtjänsten är 139 kr för tid- och prestationslön (T+P) och 14 kr för skift- och obtillägg + helglön (S+H).
Inom industrin är andelen arbetade timmar på dagtid 64 procent och 31 procent arbetar någon form av skift. Inom övriga näringsgrenar är andelen arbetade timmar på dagtid 93 procent och endast 4 procent arbetar skift.
Bakgrundsinformation Skift är ett sätt att ordna produktionen så att verksamheten kan drivas under fler timmar än på ordinarie arbetstid. Arbetstiden delas in i olika arbetspass som möjliggör att verksamheten ibland kan drivas dygnet runt och året om, vilket är viktigt i vissa branscher.
