Lönespridning
Lönernas nivåer speglar både företagens och marknadens värdering av olika roller och arbetsinsatser i företagen. I toppen finns VD-arnas ersättningar i de stora bolagen och sedan på fallande skala följer höga chefer, andra tjänstemän, arbetare och anställda som utför enklare sysslor. Skatter och transfereringar gör att den verkliga spridningen har en annan struktur.
Lönespridning 2010
Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 2010
Diagram i PDF-format
Data i Excel-formatLönespridning i olika löneintervall
Lönespridningen är störst inom privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting med relativt sammanpressad lönestruktur.
Lönespridning i olika åldrar
Lönespridning 2010 för arbetare
Lönespridning 2010 för tjänstemän
Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridning efter 48 års ålder är relativt jämn och svagt minskande.
Tjänstemännen lönestruktur ligger i viss utsträckning omlott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil cirka 1 300 kronor högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 5 000 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 2010 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid.
Lönespridning 1970-2010
Lönespridning i Svenskt Näringslivs medlemsföretag
Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 1970 till 1980. Under en period under början av 1980-talet var spridningen oförändrad. För arbetare ökade därefter spridningen till och med år 2008. För år 2010 minskar lönespridningen för arbetare.
För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 1980-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 1990-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 1990-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975-års nivå. För år 2010 minskar lönespridningen för tjänstemän.
Bakgrundsinformation Lönespridningen beräknas här som 10:e och 90:e percentillönen i relation till medianlönen för respektive grupp. Lönebegreppet för arbetare är tid- och prestationslön samt skift-/obtillägg och helglön (T+P+S+H). Lönebegreppet för tjänstemän är fast månadslön, naturaförmåner samt genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl).
Lönespridning före och efter skatt
Lönespridning och utbildningsnivå 2010
Före skatt
Efter skatt
Lönespridning före och efter skatt i olika arbeten 2010
Före skatt
Efter skatt
Lönespridningen är störst bland anställda med eftergymnasial utbildning. För övriga utbildningar är lönespridningen mindre än 16 000 kronor.
Chefer och specialister har den största lönespridningen medan den för övriga arbeten är relativt blygsam. Inom EU har Sverige den minsta lönespridningen före skatt enligt Eurostats Structure of Earnings Survey. Detta förhållande förstärks ytterligare av höga och progressiva skatter. Den premie i form av högre lön som en anställd får genom en högre utbildning och/eller ett ökat ansvar motverkas av höga marginalskatter.
Bakgrundsinformation I skatteberäkningarna har hänsyn har tagits till genomsnittlig kommunalskatt, statlig skatt, värnskatt, begravningsavgift och jobbskatteavdrag.
Lönespridning geografiskt 2010
Relativt löneläge per län, arbetare och tjänstemän
Högst löneläge har Stockholm. Lägst löneläge återfinns i Jämtland. Spridningen är relativt liten och i 10 av 21 län är det genomsnittliga löneläget 99-101 procent av riksgenomsnittet.
Bakgrundsinformation I beräkningarna har hänsyn tagits till länens olika yrkesstruktur.
Lönerörlighet för de lägst avlönade
Andel individer som ligger kvar i lönedecil 1 av de individer som år 2004 fanns i decil 1
Lönerörligheten i det svenska näringslivet är hög. Personer som vid ett givet tillfälle har en låg lön klättrar snabbt uppåt i ”lönetrappan”. Utav de drygt 100 000 personer som år 2004 hörde till den tiondel som tjänade minst, den första lönedecilen, låg endast knappt fyra av tio personer kvar där ett år senare. Efter sex år låg endast knappt en av tio personer kvar i den första lönedecilen. Normaltillståndet är med andra ord att man hör till de lägst betalda endast under några få år.
En stor del av de medarbetare som år 2004 låg i första lönedecilen går vidare till en ny anställning eller studier. Detta är också det bästa sättet att på kort och längre sikt förbättra sitt relativa löneläge.
Genomsnittsåldern i den första lönedecilen var år 2004 sju år lägre än för hela näringslivet. Det betyder att det främst är yngre medarbetare som har de lägsta lönerna. Detta kan anses trivialt då personer utan arbetslivserfarenhet som träder in på arbetsmarknaden börjar till en låg lön. När de sedan visar vad de kan och adderar ny kompetens och yrkeserfarenhet höjs deras lön snabbare än den genomsnittliga löneökningen i näringslivet. Skillnaden i genomsnittsålder minskar därför snabbt när de förbättrar sitt relativa löneläge. Redan efter ett år skiljer det bara fyra år och efter tre år är skillnaden mer än utraderad.
De som ligger kvar längre i den första lönedecilen är företrädesvis äldre medarbetare. Efter sex år är genomsnittsåldern för dem som ligger kvar i den första lönedecilen två och ett halvt år högre än genomsnittsåldern för hela näringslivet. Den främsta anledningen till detta är att de inte lyckas förbättra sin produktivitet. Dessa medarbetare har sannolikt också svårare att få ett nytt jobb om de skulle hamna i arbetslöshet.
Bakgrundsinformation Att dela in de anställda i lönedeciler innebär att man grupperar alla anställda efter deras lön i relation till alla andra. Den första lönedecilen omfattar den tiondel av de anställda som har lägst lön, den andra lönedecilen omfattar den därefter följande tiondelen av de anställda, och så vidare. Lönedecilen säger ingenting om hur mycket man tjänar eller om löneutvecklingen för respektive decil.
