Vd-löner ökade mindre än medarbetarnas

Vd-ersättning |  En vd i ett mindre medlemsföretag i Svenskt Näringsliv hade 2005 en genomsnittlig årslön på 437 000 kronor. Det visar en ny undersökning från Demoskop som omfattar 600 småföretag. Sedan 2002 har lönen ökat med 3,8 procent. För företagens anställda ökade lönerna under samma tid med drygt 9 procent.

De ägarledda småföretagen lever ofta på små marginaler med stora risker. Men om företaget går bra kan det bli bingo för vd:n, menar Ulrik Wehtje, vice ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

– Man får se det som en framgång att vd-ersättningen alls har ökat. Prispressen på de mindre företagen, som ofta är underleverantörer, är mycket stark. I den grafiska branschen där jag verkar är dessutom konkurrensen från utländska leverantörer en ständig utmaning, säger Ulrik Wehtje, styrelseordförande i Bokbinderibolaget i Malmö och vice ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Undersökningen visar att i företag med 1-9 anställda var vd-lönen 408 000 år 2005. I de något större företagen, med 10-49 anställda, var lönen 546 000.

Ulrik Wehtje framhåller att i många småföretag är ägaren samtidigt vd. Hur bolagets balansräkning ser ut återspeglas i vd:s privata ekonomi. Det gäller såväl skuldsättning och tillgångar som resultat och ersättning.

– Undersökningen visar vilka ersättningsnivåer det handlar om i de allra minsta företagen. De ägarledda småföretagen lever oftast på ganska små marginaler med stora risker. Men om företaget går bra kan det bli bingo också i ägarens/vd:s ekonomi.

En vd som är anställd är det oftast i ett företag som har vuxit och blivit mer etablerat.

– Då finns det så småningom utrymme för en något högre vd-lön, säger Ulrik Wehtje.

Vd:s starka påverkan på resultatet märks i undersökningen i en starkare koppling mellan resultatet och vd-lönen. I tre av tio företag tillämpas en resultatbaserad lön. Cirka 14 procent av lönen var resultatlön. Det är en ökning sedan den förra undersökningen som gällde inkomståret 2002. Då var resultatlönen nio procent av den totala lönen.

– Vi kommer att få se mer av resultatanknutna ersättningar, spår Ulrik Wehtje. Och jag hoppas att den som om något år får en god ersättning också får ett gott mottagande i sin omgivning.

Småföretagens ledare har enligt undersökningen långa arbetsveckor. Fyra av tio jobbar mer än 50 timmar per vecka.

– Visst är det mycket, och det kan bli för mycket om man trots den stora arbetsinsatsen inte lyckas få sitt företag lönsamt, menar Ulrik Wehtje. Men annars finns det en arbetets glädje i långa arbetsveckor, och så tror jag att det är för de flesta småföretagare.

Vad säger du om lönekraven i årets avtalsförhandlingar?

– Jag tycker att det är ganska ledsamt om alltmer av lönen återigen ska bestämmas utanför företaget, av de centrala fackförbunden. Företagen är så olika, då kan inte löneökningarna vara lika för alla. Jag skulle vilja se att de centralt bestämda löneökningarna blir så pass måttliga att de positivt påverkar min vilja att anställa. Men så tycks det tyvärr inte bli, säger Ulrik Wehtje.

Kjell Frykhammar

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Fakta om löner och arbetstider