”Det är en ganska sorglig historia om hur Sverige gjorde sig av med makten över dessa fina industrier” Så inledde författaren och journalisten Torun Nilsson sin skildring av hur Sverige blev av med de svenska kronjuvelerna inom läkemedelsindustrin, Astra och Pharmacia/Kabi.
– Det är en följd av en lång rad beslut som fattats under lång tid, oftast är det ett kaosartat förlopp. Skatter och ägande har spelat en stor roll för hur detta kaosartade förlopp har utvecklat sig, sade Torun Nilsson.
Efter att Astra Zeneca meddelade att företaget lägger ned forskningen i Södertälje har diskussionen mest handlat om forskningens villkor och utbildning, inte det långsiktiga ägandets betydelse.
– Det enda man kan säga med säkerhet är att den ägarmodell vi haft inte har fungerat och att vi därför behöver pröva andra modeller. Vi behöver flera olika konkurrerande ägarmodeller. Då kanske vi får behålla en del av forskningsbolagen, sade Torun Nilsson.
Dansk dynamit
Torun Nilsson har sneglat på den danska stiftelsemodellen som varit
framgångsrik. Många danska läkemedelsbolag, till exempel Novo Nordisk,
kontrolleras av stiftelser och blir därmed mindre utsatta för
finansmarknadens härjningar.
– Den uppfattas av många som något bra. Det finns naturligtvis problem med modellen, men å andra sidan, eftersom vi lider brist på långsiktiga ägare kan det vara värt att prova andra system, som de danska stiftelserna, sade hon.
I takt med att det svenska ägandet tunnades ut i läkemedelsbolagen förlorade Sverige i betydelse. Efter Astras fusion med Zeneca hamnade till exempel huvudkontor i Storbritannien istället för Sverige. Forskningen i Lund lades ned 2010 och nu försvinner alltså forskningen i Södertälje.
Att huvudkontorets placering har stor betydelse underströk särskilt Günther Mårder, vd för Aktiespararna.
– Det är så mycket mer än det viktigaste kontoret inom koncernen. Där har du företagets själ, sade han.
Under seminariet tog Günther Mårder också upp problemet med de höga skatterna som gör att de svenska ägarna hamnar i underläge jämfört med sina utländska konkurrenter.
– Vi har den näst högsta beskattningen i världen på ägande – det är bara Norge som är värre. Det får negativa effekter för dem som vill investera sitt kapital för att få en viss avkastning.
Sårbart Sverige
Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörsskapsforum och professor på
KTH, är mycket oroad över att Astra Zeneca lägger ned forskningen i
Södertälje. Även han är inne på ägarfrågan – han ställer sig frågan varför
det svenska ägandet skiftas ut i så stor omfattning – men vill också
reformera utbildning, forskning och arbetsmarknad.
Pontus Braunerhjelm vill ha en ny näringspolitik för att förhindra att den kunskaps- och forskningsintensiva industrin helt lämnar landet.
Han underströk betydelsen av bolag som Astra Zeneca under seminariet. Bolaget står för 80 procent av Sveriges totala export av läkemedel och 15 procent av industrins totala forskningsinsatser.
Nedläggningen av forskningen i Södertälje visar hur sårbara vi är.
– Vi har i Sverige en självbild att vi har en kunskapsintensiv industri som vi kan bygga vår framgång på. Men är det så självklart, undrade han.
Och vad händer med läkemedelsproduktionen som alltjämt har stor betydelse i landet, till exempel i Södertälje. Torun Nilsson skriver i sin bok När Sverige sålde Nobelprisindustrin att Sverige har en underleverantörsroll att spela, men att denna roll ”inte är särskilt välbetald eller ärorik”.
– En stor del av läkemedelsindustrin är i stort sett borta. Först försvann huvudkontoret, sedan forskningen. Nu har vi bara produktionen kvar. Frågan är hur länge den är kvar, sade Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv.
Han och Torun Nilsson lyfter fram betydelsen av starka svenska ägare:
– Vi har inte pratat om ägandets betydelse i Sverige. Först för tio år sedan kom diskussionen upp och då blev huvudkontoret som en slags symbol för detta, men egentligen är det ägandet det handlar om. Det är det vi måste diskutera, sade Torun Nilsson.
