Hög tid att testa nya ägarmodeller

NYHET Publicerad

ÄGANDE Läkemedelsindustri var länge en svensk paradgren men nu förlorar vi jobb och forskning. Beror detta på att ägandet försvunnit ur landet? Det diskuterades under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Günther Mårder, vd, Aktiespararna, lyfte fram betydelsen av huvudkontorets placering.

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

Pontus Braunserhjelm, professor på KTH, Urban Bäckström, vd, Svenskt Näringsliv, Günther Mårder, vd, Aktiespararna, och Torun Nilsson, journalist och författare.

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

Under Svenskt Näringslivs seminarium diskuterades ägande och vilken betydelse det har för lokalisering av huvudkontor och forskning.

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

Författaren och journalisten Torun Nilsson skriver i sin bok När Sverige sålde Nobelprisindustrin att Sverige fortfarande har en underleverantörsroll att spela inom läkemedelsindustrin.

Foto: CHRISTINE OLSSON / SCANPIX

”Det är en ganska sorglig historia om hur Sverige gjorde sig av med makten över dessa fina industrier” Så inledde författaren och journalisten Torun Nilsson sin skildring av hur Sverige blev av med de svenska kronjuvelerna inom läkemedelsindustrin, Astra och Pharmacia/Kabi.

– Det är en följd av en lång rad beslut som fattats under lång tid, oftast är det ett kaosartat förlopp. Skatter och ägande har spelat en stor roll för hur detta kaosartade förlopp har utvecklat sig, sade Torun Nilsson.

Efter att Astra Zeneca meddelade att företaget lägger ned forskningen i Södertälje har diskussionen mest handlat om forskningens villkor och utbildning, inte det långsiktiga ägandets betydelse.

– Det enda man kan säga med säkerhet är att den ägarmodell vi haft inte har fungerat och att vi därför behöver pröva andra modeller. Vi behöver flera olika konkurrerande ägarmodeller. Då kanske vi får behålla en del av forskningsbolagen, sade Torun Nilsson.

Dansk dynamit
Torun Nilsson har sneglat på den danska stiftelsemodellen som varit framgångsrik. Många danska läkemedelsbolag, till exempel Novo Nordisk, kontrolleras av stiftelser och blir därmed mindre utsatta för finansmarknadens härjningar.

– Den uppfattas av många som något bra. Det finns naturligtvis problem med modellen, men å andra sidan, eftersom vi lider brist på långsiktiga ägare kan det vara värt att prova andra system, som de danska stiftelserna, sade hon.

I takt med att det svenska ägandet tunnades ut i läkemedelsbolagen förlorade Sverige i betydelse. Efter Astras fusion med Zeneca hamnade till exempel huvudkontor i Storbritannien istället för Sverige. Forskningen i Lund lades ned 2010 och nu försvinner alltså forskningen i Södertälje.

Att huvudkontorets placering har stor betydelse underströk särskilt Günther Mårder, vd för Aktiespararna.

– Det är så mycket mer än det viktigaste kontoret inom koncernen. Där har du företagets själ, sade han.

Under seminariet tog Günther Mårder också upp problemet med de höga skatterna som gör att de svenska ägarna hamnar i underläge jämfört med sina utländska konkurrenter.

– Vi har den näst högsta beskattningen i världen på ägande – det är bara Norge som är värre. Det får negativa effekter för dem som vill investera sitt kapital för att få en viss avkastning.

Sårbart Sverige
Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörsskapsforum och professor på KTH, är mycket oroad över att Astra Zeneca lägger ned forskningen i Södertälje. Även han är inne på ägarfrågan – han ställer sig frågan varför det svenska ägandet skiftas ut i så stor omfattning – men vill också reformera utbildning, forskning och arbetsmarknad.

Pontus Braunerhjelm vill ha en ny näringspolitik för att förhindra att den kunskaps- och forskningsintensiva industrin helt lämnar landet.

Han underströk betydelsen av bolag som Astra Zeneca under seminariet. Bolaget står för 80 procent av Sveriges totala export av läkemedel och 15 procent av industrins totala forskningsinsatser.

Nedläggningen av forskningen i Södertälje visar hur sårbara vi är.

– Vi har i Sverige en självbild att vi har en kunskapsintensiv industri som vi kan bygga vår framgång på. Men är det så självklart, undrade han.

Och vad händer med läkemedelsproduktionen som alltjämt har stor betydelse i landet, till exempel i Södertälje. Torun Nilsson skriver i sin bok När Sverige sålde Nobelprisindustrin att Sverige har en underleverantörsroll att spela, men att denna roll ”inte är särskilt välbetald eller ärorik”.

– En stor del av läkemedelsindustrin är i stort sett borta. Först försvann huvudkontoret, sedan forskningen. Nu har vi bara produktionen kvar. Frågan är hur länge den är kvar, sade Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv.

Han och Torun Nilsson lyfter fram betydelsen av starka svenska ägare:

– Vi har inte pratat om ägandets betydelse i Sverige. Först för tio år sedan kom diskussionen upp och då blev huvudkontoret som en slags symbol för detta, men egentligen är det ägandet det handlar om. Det är det vi måste diskutera, sade Torun Nilsson.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Svenska ägarmodellen står sig

ÄGANDE Den svenska ägarmodellen på börsen håller än trots alla skriverier om ”fientliga uppköp” och herrelösa företag. Men det finns stora utmaningar. Det var kontentan under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Valberedningens roll under lupp

ÄGANDE Styrelsen kan komma att få större insyn i valberedningens arbete framöver. Det var en slutsats vid ett seminarium om ägandet inom näringslivet. Caroline av Ugglas, aktiechef Skandia, påpekade att valberedningarna medfört en kvalitetshöjning och breddning av bolagsstyrelserna.
NYHET Publicerad:

Färre snabbväxare med höga entreprenörsskatter

ÄGANDE Brist på kapital gör att nystartade entreprenörsdrivna företag har svårt att rekrytera och behålla nyckelpersoner. I USA har man löst problemet genom personaloptioner. "Personaloptioner är värdelösa i Sverige, eftersom vinsten på dem beskattas med 67 procent", säger Mattias Miksche som driver internetföretaget Stardoll.
NYHET Publicerad:

Småföretag tveksamma till externt kapital

ÄGANDE Det ska mycket till innan ett litet företag tar in externt kapital. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv presenterade på ett seminarium på tisdagen. "Kontrollen är jätteviktig", säger Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide, och får medhåll av Johnny Alvarsson, vd på Indutrade.
NYHET Publicerad:

Riskkapitalfonder löser institutionernas ägarproblem

ÄGANDE Riskkaptitalfonder gör de anonyma institutionerna till aktiva ägare, visar professor Per Strömbergs forskning. Men modellen är inte helt problemfri. "Riskkapitalfonderna tenderar att ge högre skuldsättning i bolagen de förvaltar, särskilt i tider då bankerna är villiga att låna ut", säger han.
NYHET Publicerad:

Minska inte till tre AP-fonder

VÄLFÄRD Minska inte antalet AP-fonder från fyra till tre. Det ökar risken för att de kan utsättas för kortsiktiga politiska beslut. Det skriver Svenskt Näringsliv i ett remissvar till regeringen.
NYHET Publicerad:

Förtroendesvacka för börsen

ÄGANDE Flera deltagare höjde rösten mot det stora institutionella ägandet på börsen när seminarieserien företagsamt ägande fortsatte i veckan. "Det som behövs är fler rika privatpersoner, fler dollarmiljonärer, som har lite att sätta av vid sidan av boende, sade vd Mariana Burenstam Linder.
NYHET Publicerad:

Underlätta finansiering av företagande

RISKKAPITAL För finansiering av små och nystartade företag spelar externt kapital en relativt liten roll, istället finansierar företagarna med egna medel. Men den möjligheten har inte alla potentiella företagare. Är bristen på egna pengar en förklaring till lågt nyföretagande? Den frågan ställs i en rapport som presenterades vid en paneldebatt med företagare i Malmö.
NYHET Publicerad:

Ägarskatterna har stor betydelse

ÄGANDE "Det finns de som hävdar att ägarskatter inte har någon betydelse – men i så fall skulle man kunna sätta dem till 100 procent och då har det ingen betydelse vem som äger och kontrollerar företagen." Så provokativt inledde Urban Bäckström ett seminarium om ägarskatter.
NYHET Publicerad:

Är kritiken mot fondbolagen obefogad?

ÄGANDE Fondbolagen anses av många vara för otydliga i sin ägarroll. Den kritiken är inte berättigad enligt forskaren Anne-Marie Pålsson. Under ett seminarium diskuterades om andelsägarna ska få mer att säga till om.
NYHET Publicerad:

Statliga stimulanser slår ofta fel

SAMHÄLLSEKONOMI Politiker som vill uppmuntra till entreprenörskap och leka riskkapitalister riskerar att gå i flera fällor. Den viktigaste lärdomen är att "bordet måste vara dukat" innan satsningar inleds. Det budskapet levererade Harvardprofessorn Josh Lerner under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Brist på eget kapital hindrar företagande

ÄGANDE En SIFO-undersökning visar att egna pengar är den viktigaste finansieringen för nya företag i Sverige. "Bankens första fråga är hur mycket satsar du själv", säger Stig Claesson, Doxa Plast, som vittnar om hur svårt det blivit att få banklån.
NYHET Publicerad:

Statligt riskkapital misslyckas

INVESTERINGAR Statliga satsningar på företagande misslyckas oundvikligen, och statligt riskkapital behövs bäst i mycket tidiga faser av företagandet. Men det behövs inte så mycket pengar. Det var delar av slutsatserna när Urban Bäckström ordnade ett seminarium om staten som riskkapitalist.
NYHET Publicerad:

Riskkapitalister bra på att skapa jobb

ÄGANDE Efter att riskkapitalbolaget Triton tog över som ägare går industriföretaget Ovako som tåget. Antalet anställda har ökat från 3 024 personer vid halvårsskiftet 2010 till 3 239. Forskning visar att riskkapitalbolag är bra på att skapa jobb.
NYHET Publicerad:

Hög tid att testa nya ägarmodeller

ÄGANDE Läkemedelsindustri var länge en svensk paradgren men nu förlorar vi jobb och forskning. Beror detta på att ägandet försvunnit ur landet? Det diskuterades under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. "Vår ägarmodell har inte fungerat", sade författaren och journalisten Torun Nilsson.
NYHET Publicerad:

Svensk modell för ägarstyrning hotad

BOLAGSSTYRNING EU-kommissionen presenterade i april 2011 en grönbok om bolagsstyrning. Grönboken behandlar bland annat frågor om ersättning till bolagsstyrelser och ledning, kvotering till bolagsstyrelser och antalet styrelseplatser som en person kan inneha. Svenska företag har varit tydliga med att harmonisering på EU-nivå inte är önskvärt på detta område.
NYHET Publicerad:

Vem ska kontrollera börsföretagen?

ÄGANDE I Sverige har vi en lång tradition med engagerade privata ägare men om vi får färre privata ägare på börsen och deras ansvar begränsas, vem ska då ta ansvaret? Den frågan ställde sig Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

EU:s förslag om bolagsstyrning försvårar för svenska företag

FÖRETAGSJURIDIK EU-kommissionen presenterade i våras en grönbok om bolagsstyrning för börsnoterade bolag. Svenskt Näringsliv är kritiskt till de förslag som finns i grönboken och anser att det inte behövs mer eller striktare bolagsstyrningsregler för icke-finansiella företag.
NYHET Publicerad:

Inskränkt äganderätt med nya EU-regler

BOLAGSSTYRNING EU:s nya regler för bolagsstyrning fick utstå kritik vid ett seminarium i förra veckan. Inskränkt äganderätt och hårdare reglering hämmar lönsamheten för svenska bolag.