Under ett seminarium på fredagen diskuterades åtgärder för att korta vägarna från bidrag till jobb.
Antalet långtidsarbetslösa i Sverige uppgår idag till ungefär 150 000 personer, andelen långtidsarbetslösa utgör cirka 30 procent av den totala arbetslösheten och prognoser visar att andelen ökar. Dessutom var det cirka 300 000 personer som fick ekonomiskt bistånd under 2010. Att hjälpa de som står allra längst från arbetsmarknaden är med andra ord ett angeläget problem.
Ett sätt att minska bidragstagandet är att öka incitamenten för arbete, att göra det mer attraktivt att söka jobb och mer lönsamt att jobba jämfört med att gå på bidrag.
I England har man gjort en rad omvälvande reformer i välfärdssystemet för att folk ska välja arbete framför bidrag. De har satsat mycket på att ändra folks attityder till arbete och att bygga in incitament för arbete i bidragsmodellerna. Det ska helt enkelt löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag, även vid färre arbetade timmar.
– England har haft extremt generösa bidragsmodeller. Dagens system är komplext och väldigt många är ”berättigade” bidrag från flera olika organisationer samtidigt. Det är inte ovanligt att en familj kan få 25 000 pund om året i bidrag utan att arbeta. Från 1996 till 2009 ökade statens utgifter för bidrag från 63 till 87 miljarder kronor om året. Till slut sprack modellen, säger Matthew Oakley, Policy Exchange.
Han betonar att det krävs rejäla reformer för att vända den negativa trenden.
– Problemet var att man gav pengar till människor istället för att ta tag i de underliggande problemen. Arbetslösa i England lägger omkring åtta minuter på att söka jobb, vilket är mycket mindre än i andra länder. De generösa bidragssystemen har gjort att arbetslösa inte har velat söka sig tillbaka till jobb. Dessa attityder har man nu försökt att reformera bort genom att strama åt systemet, säger han.
Den reform som har skapat mest uppståndelse är ”Universal Credits”, som begränsar mängden bidrag som ett hushåll kan få. Modellen som ska införas under 2013/14 ska förenkla bidragssystemet genom att slå ihop flera av de tidigare bidragssystemen till ett. Den bidragssökande kommer bara att kunna få en bidragscheck från ett ställe. Modellen ska göra att folk väljer att jobba mer.
– Ju mer man tjänar desto mer måste man betala tillbaka av bidraget. I den nuvarande modellen (Tax Credits) är det möjligt att jobba flera timmar utan att nettoinkomsten ökar. Tanken med den nya modellen (Universal Credits) är att det alltid ska löna sig att jobba mer, även om det bara är en eller två arbetstimmar. Tjänar man mer pengar måste man rapportera det, så att bidragen hela tiden beräknas ”in real time”, säger han.
Matthew Oakley anser att Englands reformer är betydelsefulla, men betonar samtidigt att det krävs mer än att införa starkare jobbincitament för att komma åt alla problemen.
– Ibland kan det krävas sanktioner för att tillrättavisa folk, säger han.
Stefan Fölster, nationalekonom, höll med om att andra saker än incitament spelar roll för att korta vägarna till jobb, som ett bra företagsklimat och en konkurrensutsatt Arbetsförmedling.
– I kommuner med ett bra företagsklimat har fler utlandsfödda ett jobb än i kommuner med ett sämre företagsklimat. Samma mönster gäller för ungdomar, funktionshindrade och en mängd andra grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger han.
Aktivitets- och jobbsökningskrav är också viktiga, betonar han.
– Man ska kunna ställa krav på att arbetslösa lägger tid på att söka jobb, säger han.
