Kommunerna som tar sig in på
topp-hundra-listan:
Osby - från plats 180 till 56
Anders Nilsson, näringslivsutvecklare i Osby kommun:
Osby lämnar mittenplaceringen och hamnar på hedrande 56: e plats.
– Det vi upplever nu är resultatet av ett medvetet arbete som har pågått under lång tid. Framförallt är det dialogen och kommunikationen med företagen som ligger bakom framgången, säger Anders Nilsson.
Kommunen träffar företagen under lunch- och frukostmöten, och arbetar hårt med att få en god dialog.
– Att erbjuda en snabb handläggning vid olika tillståndsfrågor på bygg- och miljösidan är också viktiga punkter, säger Anders Nilsson.
Osby kommun har många småföretag som hela tiden efterfrågar kvalificerad arbetskraft.
– Vi arbetar intensivt med att få tag på rätt utbildad kompetens till våra företag. Kommunen erbjuder fyra kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningar, där näringslivet själva har skapat tre av dem, säger Anders Nilsson.
Även vid upphandlingar finns en stark tilltro till företagen och kommunen är noga med att inte kliva in på företagarnas områden.
– Vår placering är ett bevis på att vi arbetar på rätt sätt, nu ska vi jobba ännu hårdare.
Boden - från plats 134 till plats 64
Per-Ulf Sandström, näringslivschef i Boden kommun:
– Egentligen är det ganska enkelt. Vi skapar mötesplatser och är noga med att träffa företagen i kommunen, säger Per-Ulf Sandström.
Boden råkade ut för en ordentlig kalldusch för några år sedan och hamnade långt ner på rankingen.
– Vi upplever att rankingen mäter magkänslan hos företagarna och insåg att vi hade ett allvarligt problem att ta itu med. Efter det tog vi ett strategiskt beslut. Vi insåg hur viktigt det är att träffa företagarna och lyssna på vad de har att säga, och att de förstår vår roll, säger Per-Ulf Sandström.
– Första måndagen varje månad har vi en träff med företagen, som hjälper oss att utforma våra verksamhetsplaner och hur vi ska lägga upp vårt arbete. Där för vi även olika diskussioner, exempelvis diskuterar vi rankingen och hur vi kan stärka vår position ytterligare, fortsätter han.
Kommunerna som klättrar i mitten:
Uppsala - från plats 195 till 130
Eva Sterte, näringslivsdirektör i Uppsala kommun:
– Det är förhoppningsvis ett målmedvetet arbete på flera områden som gör att vi klättrar, säger Eva Sterte.
Framgången ligger i en frekvent dialog mellan näringsliv och kommun.
– Dessutom har vi bytt politisk majoritet, och jag tror att det finns ett förväntningsvärde hos företagen som syns i Svenskt Näringslivs ranking, fortsätter hon.
Den förra majoriteten startade upp ett fokuserat arbete på enskilda företagsbesök, något som fortsatt även efter valet.
Flera områden har satsats på under förra året; företagslots, upphandlingar och nöjd-kund-index. Undersökningen har utförts på de företagare som vänt sig till kommunen med tillsynsfrågor.
– Genom att komplettera Svenskt Näringslivs ranking med vår nöjd-kund-index har vi kunnat fokusera på de nämnder som behöver förbättras, säger Eva Sterte.
Uppsala kommun har också utbildat myndighetskontoren för att snabba upp processerna och bli mer kundorienterade.
– Vi har också arbetat intensivt med att generera fler arbetstillfällen genom att inte bara fokusera på det vi är kända för; den högteknologiska branschen, utan även på handel och turism, säger Eva Sterte.
Kommunerna som lämnar bottenlistan:
Hofors - från plats 274 till 168
Nils Lindqvist, näringslivschef i Hofors kommun:
– De två senaste åren har vi lagt över näringslivsarbetet på en ekonomisk förening, där näringslivet har majoritet i styrelsen, säger Nils Lindqvist.
Han arbetar halva tiden i kommunen och halvtid i Entré Hofors, som den ekonomiska föreningen heter.
– Att våga släppa in företagen och låta näringsliv och kommun styra näringslivsfrågorna gemensamt är ett stort steg att ta för kommunen, men det har gett positiv effekt, säger Nils Lindqvist.
I den ekonomiska föreningen arbetar kommunrepresentanter och företagsledare med att diskutera näringslivsfrågor och vad kommunen kan förbättra sig på.
Kommunen utför även flera företagsbesök hos företagarna.
– Det är med andra ord dialogen som är vår främsta framgångsfaktor, säger Nils Lindqvist.
Karlsborg - från plats 233 till 161
Mikael Sellén, näringslivschef i Karlsborgs kommun:
– Det är viktigt att inse att kommunen och företagen behöver varandra. Ett av ledorden vi arbetar efter är att vi måste prata med varandra istället för om varandra. Det viktiga är att vi kommer fram till vad kommunen behöver förbättra, säger Mikael Sellén.
I Karlsborg har kommunen och företagen skapat ett näringslivsbolag som ägs till 77 procent av företagen och resten av kommunen. Mikael Sellén är vd för näringslivsbolaget och han har skapat flera mötesplattformar där kommunen och företagarna kan träffas.
– Vi håller näringslivsträffar en gång i månaden med god uppslutning. Varje fredag har vi företagsfrukostar utan bestämda teman. Det är bara att resa sig upp om man vill prata eller ha svar på något, säger Mikael Sellén.
På tisdagskvällarna är företagarna välkomna till näringslivschefen för att få hjälp med kommunärenden.
– Jag tycker att vi är på rätt väg, men mer finns att göra. Vi behöver få ett ännu bättre samspel, korta handläggningstiderna ytterligare, så att vi blir ännu bättre på att möta företagen. Det är mötet och dialogen det handlar om, säger Mikael Sellén.
Oxelösund - från plats 266 till 208
Ulf Lindelöw, kommundirektör i Oxelösunds kommun:
Receptet på framgång är ett hårt arbete med att fokusera på och lyfta fram de företag som finns i Oxelösund, ett brukssamhälle med många större arbetssgivare.
– Vi hade ingen direkt småföretagskultur här, därför har vi fokuserat på att göra många företagsbesök. Vi har stående företagsluncher varje månad, frukostmöten och företagskvällar, säger Ulf Lindelöw.
Oxelösund har tagit tag i de områden som de fått mest kritik för; upphandling och konkurrens.
– Att underlätta vår service mot företagen genom ”en dörr in”, ett slags företagslots där företagen får prata med en person som hjälper dem – oavsett vilket ärende de har, har också gett resultat, säger Ulf Lindelöw.
I hela kommunen har man arbetat med bemötandefrågor och förbättrad tillgänglighet. Det har uppfattats som mycket positivt av företagen, som upplever att kommunen har bättrat sig ordentligt det senaste året. Förra året var Oxelösund den kommun vars företag fick bäst resultat i hela Sverige.
Karlshamn - från plats 267 till 198
Ulrika Nordén Johansson, näringslivssekreterare i Karlshamns kommun:
Det går bra för Karlshamns kommun. Fler företag etableras, hamnen utvecklas och många företag visar goda resultat. Men så har det inte alltid varit.
– Ändå har vi den lilla stadens fördelar, med korta beslutsvägar, vi tyckte vi borde kunna lyckas bättre, säger Ulrika Nordén Johansson.
Därför satte politikerna ner foten. Fyra prioriterade områden har valts ut som kommunen inte släpper taget om.
– Att förbättra företagsklimatet är inget man gör i en handvändning, det gäller att ha tålamod, även om vi såklart var ivriga efter att se resultat direkt, säger Ulrika Nordén Johansson. Dialogen med företagen hamnade i fokus.
– Vi har också bildat ett näringslivsråd för att få in företagens kunskap och kompetens, för att skapa ett samarbete och ett mer gemensamt ansvar för näringslivsfrågorna, säger Ulrika Nordén Johansson.
– Vi har satsat på ”Näringsliv direkt” är en avdelning med service i fokus för att få tag på rätt person. Dessutom anordnar vi frukostmöten med näringslivet, fortsätter hon.
