Tittar vi på vad som hänt under de senaste fyra åren i Svenskt Näringslivs ranking är trenden klart positiv. Företagen ger ett allt bättre betyg till det lokala företagsklimatet. Bäst attityder till företagande har allmänheten och skolan, enligt företagen. Politiker och tjänstemän får också bättre betyg, men kommunerna får samtidigt fortsatt kritik för hur de konkurrerar med näringslivet och sköter den offentliga upphandlingen.
Rankingen går som en berg- och dalbana genom landets kommuner. 12 kommuner har klättrat mer än hundra placeringar de senaste fyra åren. Av dessa 12 kommuner har sju avancerat upp på topp-hundra-listan.
Västervik klättrar bäst under perioden genom att ta sig från en placering på plats 242 upp till plats 65. Men så finns det också kommuner som åkt nedför backarna. Rankingen visar att fyra kommuner faller hundra placeringar eller mer under perioden.
Receptet på framgång varierar. Vändpunkten beskrivs ofta av både kommuner och företag som en ökad närhet mellan kommun och näringsliv. När näringslivet får en tydlig roll i kommunen börjar det hända saker. Haparanda, Västervik och Kristinehamn är de tydligaste exemplen på detta under fyraårsperioden.
En annan ingrediens i framgångsreceptet är att ha en hög ambitionsnivå vad det gäller kontakter med, och service till, näringslivet. Markaryd och Boden har satsat på det och fått utdelning i rankingen tack vare detta. Förtroende och förutsägbarhet är nyckelord. Felaktig hantering av ärenden eller upphandlingar och frostiga relationer mellan kommun och näringsliv kan rasera mycket av företagsklimatet.
I dag är det många som vill mäta företagsklimatet. Det speglar ett ökat engagemang för frågor som kan kopplas till tillväxt och företagande – och det behövs! Företagsklimat är en färskvara och det gäller att ständigt vårda det, vara uthållig och veta vilken väg man vill gå.
