Förmögenhetsskatten måste bort

Kommentar |  Slopa förmögenhetsskatten från årsskiftet. På så sätt får vi stopp på kapitalflykten, skapar förutsättningar för fler jobb och stärker vår konkurrenskraft.

Undersökningen från skattekonsultföretaget Deloitte har skärskådat inkomstskatter på lön, egenavgifter, arbetsgivaravgifter, bolagsskatter och skatter på utdelning. Svenska företagare betalar alla dessa skatter.
Foto: RIKSBANKEN

Debatten om förmögenhetsskatten har pågått länge. Skatten har angripits från många håll. Bland dem som föreslagit att skatten bör slopas kan nämnas skatteverket, Nutek, universiteten vid Uppsala och Lund, socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, före detta. LO-ekonomen P-O Edin, före detta finansministern K-O Feldt samt ett otal borgerliga debattörer.

Regeringen har i den förestående vårbudgeten möjlighet en gång för alla göra slut på frågan genom att avisera att skatten slopas från årsskiftet.

Den enda åtgärd som kan åstadkomma verklig skillnad är ett fullständigt slopande. Småjusteringar är som att dra ut en dålig tand halvvägs, i stället för att dra ut hela på en gång och bli besvärsfri.

Slopad förmögenhetsskatt är den skatteåtgärd som näringslivet sätter allra främst. Det handlar om små statsfinansiella belopp för en skatt som leder till betydande problem för svensk ekonomi. I näringslivet ser vi varje dag de negativa effekter förmögenhetsskatten har för tillgången på riskkapital, hur skatten snedvrider investeringsbeslut och underminerar legitimiteten för skattesystemet. När förmögenhetsskatten slopas skulle mycket av detta läggas tillrätta, vilket i praktiken snabbt skulle innebära en statsfinansiell förstärkning.

Under lång tid har en betydande kapitalflykt pågått från Sverige. Med stöd av metoder och statistik från Skatteverket och SCB kan den beräknas. År 2005 uppgick kapitalflykten till 101 miljarder kronor. Ackumulerat sedan början 1980-talet uppgick kapitalflykten till svindlande 973 miljarder, baserat på ett försiktigt antagande om 5 procent i årlig förräntning.

Härutöver finns många framgångsrika entreprenörer som flyttat från Sverige och tagit hela eller delar av sitt kapital med sig. Enligt sammanställningar av tidningen Veckans Affärer (2006-11-16) finns enbart bland de 10 rikaste svenskarna förmögenheter motsvarande 650 miljarder kr hos personer som lämnat Sverige. Exempelvis deklarerade miljardären Bertil Hult i nyss nämnda tidning att han mycket väl skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka till Sverige om förmögenhetsskatten avskaffas.

Ett stopp för kapitalutflödet och en start för ett återflöde är rimligt att räkna med när förmögenhetsskatten slopas. Detta skulle skapa förutsättningar för fler jobb. Låt oss räkna försiktigt – anta återflöde om ”bara” 50 miljarder kronor. Relationen mellan kapitalstock och jobb i näringslivet har beräknats till cirka 1,5-2 miljoner kr per jobb. Därmed skulle alltså förutsättningar skapas för 25 000-30 000 nya jobb. Om dessa jobb går till personer som i dag lever på transfereringar innebär det minskade utgifter och ökade skatter motsvarande 5 miljarder kronor – mer än vad förmögenhetsskatten ger i dag. Dessutom kommer avkastningen på kapitalet att beskattas i Sverige vilket ger ytterligare miljarder i skatteinkomster.

Kapitalförsörjningen är långt ifrån tillgodosedd i många delar av näringslivet. En undersökning av FordonsKomponentGruppen visade till exempel att bland typiska underleverantörer har mer än vartannat företag med kapitalbehov svårigheter att hitta externt kapital. Bland finansmarknadens aktörer anger 84 procent att företagens finansieringsmöjligheter förbättras av slopad förmögenhetsskatt och 77 procent svarar att slopad förmögenhetsskatt vore positivt för att attrahera placerare, enligt undersökningsföretaget Regi.

Den kanske viktigaste utmaningen för svenska företag är globaliseringen. Kapitalmarknaden är i högsta grad en del av globaliseringen. Sveriges förmögenhetsskatt utgör dock en stark avvikelse från villkoren i andra länder, vilket försämrar vår konkurrenskraft. Många andra länder har inte och har aldrig haft skatten.

Bland EU:s och OECD:s 40-talet medlemsländer har förutom Sverige nu bara 4 länder kvar förmögenhetsskatten. På senare tid har skatten slopats i Finland och Luxemburg (fr.o.m. 2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Danmark och Tyskland (1997) och Österrike (1994).

Härtill kan läggas en rad problem av rättvise, tillämpnings- och legitimitetskaraktär. Skatten rymmer i sin nuvarande utformning så många – och nödvändiga – undantag att ett korthus framstår som hållbart i jämförelse.

Inte ens lågt ställda krav på likabehandling kan rimligen sägas vara uppfyllda. Argumenten för ett fullständigt avskaffande av förmögenhetsskatten är många och starka. Det bästa för Sverige är därför att redan i samband med vårpropositionen avisera att skatten slopas från årsskiftet.

Krister Andersson

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Slopad förmögenhetsskatt viktigt steg