Det är nu fem år sedan arvs- och gåvoskatterna avskaffades. Riksdagen beslutade den 16 december 2004 att avskaffa arvs- och gåvoskatterna vid årsskiftet 2004/05, men med anledning av Tsunamikatastrofen beslöts senare att retroaktivt avskaffa skatterna per den 17 december 2004.
Anledningen till att arvs- och gåvoskatterna avskaffades var bland annat de utmaningar som svenska familjeföretagare stod inför. Ungefär hälften av alla familjeägda företag stod då inför ett generationsskifte de kommande tio åren. Förutom företagarna själva berördes hundratusentals anställda, kunder och leverantörer av detta.
För familjeföretagare - som ofta har alla sina tillgångar i företaget - innebar arvsskatten en dubbel belastning eftersom de tvingades skatta fram kapital ur bolaget för att betala arvsskatten. För många företagare var oron stor för hur deras företag skulle klara kommande generationsskifte och beskattningen kopplat till detta. Skatten tvingade många företagare att genomföra komplicerade affärsupplägg för att slå vakt om företagets fortbestånd. Verksamheter blev ofta på olika vägar lidande av att man tvingades till skattemässiga överväganden, som tog mycket tid och kraft, och ibland också påverkade själva företagandets inriktning. Beslutet att avskaffa arvs- och gåvoskatterna mottogs därför med stor lättnad av landets företagare.
För att få en bild av hur avskaffandet av skatterna på generationsskifte påverkat familjeföretagen har Svenskt Näringsliv låtit genomföra ett antal intervjuer med aktörer som advokater, banker, revisorer och företagsmäklare. Intervjuerna är gjorda av Christofer Pihl och Nima Sanandaji från tankesmedjan Captus i december 2009.
De intervjuade ser positivt på avskaffandet även om det inneburit färre skatteuppdrag för många rådgivare. Avskaffandet har inneburit en väsentlig förenkling för företagen. Aktörerna som arbetar med ägarskifte uppskattar att deras klienter fått det enklare.
En positiv effekt är att behovet av skatteplanering för generationsskifte har försvunnit. Det viktigaste är att detta har bidragit till att affärsmässiga beslut nu fått en större betydelse.
Handlingsutrymmet för att hitta bästa affärsmässiga lösning har ökat.
Det finns också flera likheter i hur de tillfrågade ser på avskaffandet av förmögenhetsskatten. Avskaffandet av förmögenhetsskatten har lett till att mer kapital finns kvar hos företag och entreprenörer samt har inneburit förenklingar och därmed besparingar för företagen. Framför allt har även här besluten kunnat koncentreras till strikt affärsmässiga överväganden – medan skattemässiga bieffekter inte längre stört och snedvridit.
Avskaffad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt utgör tillsammans ett paket som underlättar ägarskiften i familjeföretag. Aktörer som arbetar med ägarskiften ser dock oron hos sina klienter inför hoten att förmögenhetsskatten ska återinföras. Hot som leder till att mindre kapital kommer tillbaka till Sverige.
Alldeles färsk statistik från SCB visar att av landets 148 000 familjeföretagare, räknat som fåmansdelägare, är 46 procent 50 år eller äldre. Hela 18 procent är dessutom 60 år eller äldre. Goda villkor för ägarskifte är således fortfarande en högaktuell och viktig politisk prioritering. Budskapen är tydliga från företagare och de som arbetar med frågan: Avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna har varit och är viktigt för familjeföretagen. Må dessa skatter vila i frid och inte återuppväckas av populistiska skäl.
