Det finns en tydlig koppling mellan innovationer, tillväxt och välstånd. Tyvärr visar jämförelser mellan EU-länderna att Sverige inte alls ligger så långt framme inom detta område som vi gärna tror.
– Sverige presterar dåligt i fråga om resultat av innovationssatsningarna. Det kommer till exempel ut få nya produkter och processer på marknaden, sade Charles Edqvist, som är innovationsforskare och professor vid Lunds universitet när han talade vid ett seminarium anordnat av SPN, Sällskapet Politik och Näringsliv, och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare.
Han poängterade också att innovationsprocessen inte bara handlar om forskning och utveckling. De ekonomiska satsningar som görs hamnar dock ofta i den änden av innovationsprocessen vilket har lett till det som kallas ”den svenska paradoxen”, det vill säga att det görs stora investeringar för att främja innovationer men de faktiska resultaten uteblir.
Magnus Larsson, som är ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté, efterlyste också ett större resultatfokus. Han är övertygad om att många små- och medelstora företag skulle vilja komma i kontakt med den akademiska forskningen och på så sätt ta större del av innovationsprocesserna.
– Forskningen måste kommersialiseras för att ha ett berättigande. Initiativen måste komma både utifrån efterfrågan och inifrån forskningen själv, sade Magnus Larsson.
Maria Anvret, ansvarig för forsknings- och utvecklingsfrågor på Svenskt Näringsliv, pekade på bristerna i kommunikationen mellan näringslivet och universitetsvärlden.
– Företagen måste bli bättre på att identifiera vad de behöver och universiteten bli bättre på att föra ut vad de kan erbjuda. Det finns en viss respekt och arrogans som gör att näringsliv och forskning inte beblandar sig, sade hon.
Hennes tips till företag som vill ta del av forskning är att hoppa på de möjligheter som ges, välkomna studenter och doktorander på företaget och framför allt att ha mindre respekt för forskningen och forskarna.
Även Agneta Richter-Dahlfors, som är professor vid Karolinska Institutet, efterlyste ökad samverkan och önskade att det jobbades mer för att förhindra de kulturkrockar som kan uppstå.
– Andra länder har en öppnare syn på hur industrin och forskningen jobbar tillsammans. Men man måste också tänka på att forskningen inte är fokuserad på dagens behov inom industrin utan de framtida, sade Agneta Richter-Dahlfors.
