För att Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen krävs en ständig utveckling av nya produkter och tjänster. Statens viktigaste uppgift för att främja utvecklingen är att skapa ett gott företagsklimat, ansåg Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv.
– Dagens höga kapital- och marginalskatter gör att väldigt få tjänar pengar på sitt företagande. Detta stimulerar varken innovationer eller snabbväxande företag, sade han.
Regeringen spenderar varje år flera miljarder kronor på statliga stöd till näringslivet. Ofta är statliga stöd till innovativa företag inte motiverade, men det finns situationer då staten bör ingripa på marknaden, ansåg Roger Svensson, författare till den färska rapporten ”När är statligt stöd till innovativa företag och entreprenörer effektivt?”.
– Staten bör finansiera projekt när den samhälleliga vinsten är stor jämfört med den privata, och när entreprenörer skapar externa effekter som gör det lättare för andra att etablera sig, säger han.
Han betonade att statliga stöd gör mest nytta i tidiga faser, innan företagen har försäljning.
– Staten bör gå in tidigt och fungera som en katalysator för att få igång nya företag. Små och nystartade företag är mest innovativa och bidrar till en högre tillväxt. Men idag ges statliga stöd alltför ofta i sena faser, och ökar risken för undanträngning av privata venture-företag, sade han.
Det finns många exempel på misslyckade statliga projekt. Ett problem är att statens tjänstemän har svårt att välja ut vilka projekt som är värda att satsa på.
– Statliga fonder bör ställa krav på matchande finansiering för att få rätt signaler om gångbara projekt. Om inte mottagaren eller andra privata finansiärer är villiga att investera i projektet, bör inte staten heller vara det. Den matchande finansieringen bör vara lägre ju tidigare finansieringen sker. Idag har staten ingen samordning, olika fonder och bolag går in i varandras projektföretag utan att fråga varandra, sade han.
Emil Görnerup, forsknings- och utvecklingsexpert på Svenskt Näringsliv, ansåg att olika länders innovationsstrategier är förvånansvärt lika.
– Alla talar om innovationer, men få kommer med nya idéer. Har vi hamnat i ett globalt grupptänk? Vi måste hitta rätt modell för Sverige. Många länders välstånd skapas genom produktion och export av innovationer, men det är ju konsumenten som tjänar mest på innovationerna. Det vore olyckligt om detta ledde till ökad protektionism, sade han.
Catharina Håkanssson Boman, Näringsdepartementet, höll med om att Sverige behöver en tydligare och effektivare innovationsstrategi.
– Vi har precis tillsatt en grupp som ska ta fram en anpassad strategi för Sverige, de träffas första gången på torsdag. Stor vikt kommer att läggas vid samspelet mellan det offentliga och privata, och vi vill därför involvera så många som möjligt i diskussionen, sade hon.
