Första maj bytte Tobias Krantz arbetsplats, från utbildningsdepartementet på Drottninggatan till Näringslivets hus på Östermalm. Efter åtta år i den aktiva partipolitiken, som riksdagsledamot respektive minister, ska han nu i en ny roll knyta samman människor och idéer för att Sverige ska ligga i forskningens framkant.
Målet är universitets- och högskoleutbildningar av hög kvalitet och forskningsmiljöer i världsklass.
Tobias Krantz är övertygad om att forskning och innovation har en nyckelroll för det svenska näringslivet när det gäller att hävda sig i det nya globala ekonomiska landskapet. Han pekar ut flera områden som behöver stärkas för att svensk forskning ska behålla och förbättra sin konkurrenskraft.
– Politiken måste skifta fokus från resurser till resultat, större kraft läggas på att forskningen leder till fler innovationer, samtidigt som Sverige får fler internationellt ledande forskare som befinner sig vid den absoluta globala forskningsfronten, säger den nye chefen för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
Men framför allt krävs bättre samverkan mellan akademi och industri, så att forskningen omvandlas till framgångsrika företag, produkter och tjänster. Klimatet för att kommersialisera forskningsresultat är idag inte tillräckligt gott, konstaterar han.
Och detta trots att den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen innebär en ökning av nivån på anslagen till svensk forskning med fem miljarder kronor och Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest pengar på forskning och utveckling i förhållande till sin bruttonationalprodukt.
– Om Sverige ska bli en ledande innovationsnation måste villkoren för entreprenörskap bli bättre.
Men det finns fler orsaker till den magra utdelningen. Vi har också ont om entreprenörens medspelare, riskkapitalisten som inte bara har gott om pengar och är villig att ta risker men som också har kunskaper om branscher och företagande.
Tobias Krantz vill rätta till det genom att bland annat göra det intressantare för företag att satsa pengar i forskningsprogram som bedrivs vid lärosätena och införa en avdragsrätt för donationer till forskning.
– Men det behövs också reformer som stimulerar att mer pengar avsätts till forskning och utveckling direkt ute i företagen, säger han.
Ytterligare ett problem är bristen på förståelse mellan de båda världarna. Endast 20 procent av de tillfrågade företagen hade någon gång samarbetat med universitet, högskolor eller forskningsinstitut, visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.
– Det finns definitivt utrymme för förbättringar. Det gäller att få igång en dialog och lära av varandra, då många företagare anser att det finns ett samband mellan samverkan och stärkt konkurrenskraft för det egna företaget, säger han.
