"Glöm inte Japan"

Kommentar |  En sprucken fastighetsbubbla fick japansk ekonomi på fall i slutet av 1980-talet. Enligt Urban Bäckström är lärdomarna två när gäller dagens globala finanskris: för det första måste politier våga ta i finansiella problem, för det andra måste företag våga satsa på forskning och utveckling.

Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, besöker just nu Japan.
Foto: Martina Thalwitzer

Under mina år som riksbankschef var den katastrofala utvecklingen av japansk ekonomi en fråga som alla världens centralbankschefer ägnade mycken tid åt att fundera över. Resultatet av det ”förlorade 90-talet” för japansk ekonomi har lett till att Japan idag har en mycket stor statsskuld, 175 procent av BNP.1970- och 1980-talets höga tillväxt på 4,5 procent per år i genomsnitt föll under 1990-talet till knappa 1,5 procent per år.

Bakgrunden till den japanska kollapsen var den spruckna fastighetsbubblan i slutet av 1980-talet. Kvar fanns en enorm skuldbörda hos hushåll och företag som de inte kunde klara av. Följden blev en enorm bankkris.

Finns det någon lärdom från den japanska erfarenheten när det gäller dagens globala finanskris? Ja, utan tvivel! Politiker världen över måste snabbt ta tag i de finansiella problemen. Utan ett fungerande finansiellt system läggs en strypsnara över den ekonomiska tillväxten, som kan leda till en mycket lång period av stagnerande ekonomisk tillväxt och växande arbetslöshet. Tiden är knapp, det går inte att vänta!

En positiv aspekt på det förlorade decenniet som jag häromdagen hörde här i Tokyo från en av de främsta icke-japanska ekonomerna, med djup kunskap, är att de japanska företagen under detta decennium då Bank of Japan och politikerna misskötte sig så grovt fortsatte att satsa på forskning och utveckling. Den globala plattformen för japanska företag har utvecklats väl och även i dagsläget satsar japanska storföretag stenhårt på FoU och på att köpa företag utomlands. Med dagens mycket höga yenkurs underlättas givetvis det senare.

Den nödvändiga politiska agendan – åtgärder som är politiskt impopulära – kommer sannolikt inte att förverkligas innan krisen förvärrats än mer. Men företagen fortsätter sina framstötar. Att vara riksbankschef här är fortsatt närmast en omöjlighet eftersom politikerna kräver nollränta trots de negativa effekterna av att ha en sådan som en närmast permanent ”lösning”.

Hos den svenske ambassadören här, Stefan Noréen, träffade jag en grupp vd:ar för svenska företag. De ser mycket optimistiskt på möjligheterna för sina företag här, oavsett om de har varit här i över 100 år eller om de kommit nyligen. Japan är världens näst största marknad; Japan utgör idag 47 procent av hela Asiens BNP och det är en marknad. 10 procent av hela världens BNP och världens näst största ekonomi (efter USA) kan givetvis inte ignoreras.

En synpunkt på detta som jag särskilt noterade är dock att satsningar här oftast kräver en speciell anpassning till den japanska marknaden. Det gör att en del svenska storföretag inte satsat hårt här.

Johan Rugfelt, chef för Exportrådet här, kunde berätta om mycket att göra även om relationen inte gör möjligheterna rättvisa. Här finns 120 svenska dotterbolag, vilket är samma antal som i Ungern som ju onekligen är en något mindre marknad. Så ”glöm inte Japan” var ett budskap de flesta jag hittills talat med understryker och tycker att jag ska ta med mig hem.

Urban Bäckström

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Sverige kan bli en vinnare i globaliseringen!