Sverige är dåligt på att uppdatera och förnya sina internationella skatteavtal i jämförelse med andra länder. Moderna skatteavtal med bra villkor är nödvändiga för att svenska exportföretag ska kunna verka på utländska marknader på likvärdiga villkor som sina utländska konkurrenter.
Tidigare har Sverige legat i framkant i jämförelse med andra länder när det gäller att hålla sig med ett uppdaterat konkurrenskraftigt avtalsnät, men under de senaste tio åren har detta försämrats markant. Enligt rapporten ”Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal” som Svenskt Näringsliv gett ut i oktober 2010, har Sverige undertecknat betydligt färre avtal än de övriga 14 granskade länderna. En ännu färskare rapport från Riksrevisionen ”Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete” kommer fram till samma slutsats.
Uppdaterade skatteavtal är viktigt för företagen, eftersom de eliminerar risken för dubbelbeskattning. Även staten drar fördel av uppdaterade skatteavtal eftersom detta ökar utrymmet för svensk skatt och dessutom gör Sverige attraktivare för etablering av huvudkontor.
Claes Hammarstedt, skattejurist på Svenskt Näringsliv, ser med oro på att arbetet med skatteavtal tappat fart.
– Effekterna av att det svenska förhandlingsarbetet ligger nere syns inte på kort sikt men i förlängningen leder det till att konkurrenskraften i avtalsnätet urholkas. Detta fördyrar investeringarna för svenska exportföretag. Dessvärre har våra konkurrenter redan förhandlat till sig bättre villkor i förhållande till ett antal för Sverige viktiga exportmarknader, sade Claes Hammarstedt.
Att se över skatteavtalen och förhandla fram fördelaktiga villkor borde enligt panelen vara en mer prioriterad fråga än den är idag.
Panelen diskuterade även vad som krävs för att de svenska skatteavtalen ska komma i fas. Enligt Claes Hammarstedt tar det mellan 2-4 år att ta fram ett enskilt avtal. Han vill också ha ökat samarbete mellan departementet och näringslivet i arbetet med skatteavtalen kring strategi, policy och prioriteringar.
Roland Gustafsson, skattedirektör från Skatteverket, anser att man bör tillsätta en förhandlings grupp som arbetar heltid med avtalen.
– Ett treårigt projekt skulle få skatteavtalen på fötter igen, sa han.
Henrik von Sydow, ordförande i Skatteutskottet, bedömer att Sverige kan återta sin plats i toppen bland länder som är aktivast i skatteavtalarbetet.
– Med ett aktivt skatteavtalsarbete skulle det vara realistiskt att bli en i toppen inom 2-3 mandatperioder”, säger Henrik von Sydow.
Samtliga deltagare i paneldebatten var eniga om att det till största del handlar om politiska prioriteringar. Problemet bottnar i att för lite resurser läggs på området. Under ett antal år har arbetet med informationsavtal med s k skatteparadis varit prioriterade framför arbete med skatteavtal.
– Vår studie visar att färre avtal tecknas och att vi har ett sämre skattavtalsnät idag än 1995. Avtagande avtalstakt har inte varit föremål för debatt i riksdagen. Det beror på att regeringen prioriterat sekretesstater, särskilt tydligt sedan 2006. Det finns väl egentligen ingen motsättning mellan att teckna den ena eller andra sortens avtal men givet begränsade resurser blir det så, sa Anna Hansson, revisionsdirektör på Riksrevisionen.
Kristina Berg
