Lars Gellner, arbetsrätt
– Att regeringen tar åtminstone några steg på väg mot ändringar i den
arbetsrättsliga lagstiftningen i syfte att underlätta för företag att
anställa och behålla personal med den kompetens som företaget efterfrågar.
Därmed ökas anställningstryggheten på arbetsmarknaden.
Mikaela Almerud, skolfrågor
– Bättre resultat i skolan. Utbildningssystemet måste förse individer med
kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att möta arbetsmarknadens
framtida kompetensbehov. Det kräver bland annat ökad samverkan mellan skola
och arbetsliv och en skola som präglas av entreprenöriellt lärande och
tänkande. Båda dessa områden är eftersatta och bör därför prioriteras under
kommande mandatperiod.
– Många företag upplever stora svårigheter att hitta kvalificerade medarbetare, vilket gör det svårt att överleva och växa
Sofia Bergström, socialförsäkringar
– Det är angeläget att regeringen tar diskussionen kring
sjukförsäkringsreformen på allvar. Reformen är i grunden bra men det finns
utrymme för förbättringar som bör göras omgående och inte skjutas på
framtiden. En väl fungerande sjukförsäkring är av stor betydelse för hela
arbetsmarknaden. Försäkringen måste vara flexibel och aktivt skapa
förutsättningar för åtgärder som leder åter till arbetsmarknaden.
– Min förhoppning är att den nya regeringen tidigt visar att den har en tydlig dagordning för hur rehabiliteringskedjan ska förbättras och justeras.
Birgitta Laurent, konkurrens
– Lagen om offentlig upphandling, som ändrades den 15 juli i år, behöver
"sätta sig". Det som behövs nu är att upphandlare ägnar mer tid åt att
förbereda sig inför en upphandling liksom att prioritera uppföljning av
ingångna avtal. Bättre förberedelser inför en upphandling underlättar
särskilt för mindre företag att svara på upphandlarens frågor på ett korrekt
sätt.
Maria Sunér Fleming, klimat och energi
– Det är dags att bredda den ingångna energiöverenskommelsen så att den blir
blocköverskridande. Det skapar ökad långsiktighet på elmarknaden och en
trygghet för såväl de som funderar på att göra större investeringar, som
kunderna. Jag vill också att regeringen ser över vilka åtgärder som behövs
för att förhindra en återupprepning av förra vinterns pristoppar på
elmarknaden.
– En säker tillgång till el till ett konkurrenskraftigt och stabilt pris är en viktig fråga för många småföretag. El är en stor del av kostnadsmassan, inte bara de stora elintensiva företagen.
Emil Görnerup, forskning
– Tveklöst hur den akademiska forskningen bättre bidrar till fler och växande
företag i Sverige. En högskola utan broar till omgivande samhället kan
liknas vid att elda i en gammal öppen spis: det mesta av värmen försvinner
ut genom skorstenen.
– Många mindre företag saknar erfarenhet av samarbete med högskolan. De utgör en stor outnyttjad potential. För att lyckas krävs bredare samverkan. Det handlar bland annat om mindre interaktioner och projekt inom det samhällsvetenskapliga området. Ökat samarbete leder till tillväxt, fler jobb och bättre kvalitet i högskolan. Det finnas bara en aktör som uthålligt kan sprida nya innovationer och det är företagen.
Johan Fall, skatter
– Kapitalbeskattningen behöver reformeras. Sverige har en skattesats på
normalt 30 procent, medan genomsnittet i omvärlden är 17 procent. Generellt
sänkt skattesats är angeläget och dessutom god timing, då det ökar
effektiviteten i penningpolitiken. De räntehöjningar som förväntas ske
framöver skulle därmed inte behöva bli lika stora om kapitalskatten sänks.
– Med lägre kapitalskatt kan investerarnas avkastningskrav sänkas, fler investeringar bli lönsamma och förutsättningarna för kapitalförsörjningen bli bättre. Dessutom får utredningar inte bli ett hinder för att genast börja med exempelvis sänkt kapitalskatt, lägre marginalskatter och förenklingar där färdiga förslag finns framme.
Malin Sahlén, arbetsmarknad
– Jag vill framförallt se ett starkt politiskt tryck i fråga om
turordningsreglerna. Regeringen måste erkänna reglernas effekter för
företag, sysselsättning och ungdomar. Turordningsreglernas utformning skapar
en tröghet på arbetsmarknaden som är allt annat än flexibel. Företagen kan
inte utvecklas och växa, det hindrar sysselsättningsutvecklingen och därmed
tillväxten i ekonomin.
– Jag hoppas också på lite långsiktighet i det politiska samtalet så att man på allvar tar tag i svåra frågor och diskuterar hur tillväxt och välstånd kan skapas framöver.
Anders Morin, välfärd
– Att ett samarbete etableras över blockgränserna när det gäller välfärdens
framtida finansiering, ungefär som pensionsöverenskommelsen.
Integrationspolitiken måste bli bättre. Regeringen får inte vika undan för
problemen. Dessutom måste kommuner och landsting få stöd för att förbättra
produktiviteten inom vård, skola, omsorg, bland annat genom att underlätta
för konkurrenslösningar.
