Den globala finanskrisen drabbade de afrikanska länderna söder om Sahara hårdast. Världsbanken beräknar i en ny rapport att 64 miljoner fler människor hamnat i extrem fattigdom i år än om den globala finanskrisen aldrig hänt. Krisen har visat på vikten av innovationer, handel och investeringar för de fattigas ekonomiska utveckling och förbättrade livsvillkor.
Svenskt Näringsliv har i samarbete med Utrikespolitiska Institutet tagit fram tre konkreta förslag på hur innovation och företagande kan bidra till tillväxt och hållbar utveckling i såväl Sverige som på världens tillväxtländer. Förslagen är medvetet begränsade i sin omfattning. Anledningen till detta är att det finns en stark önskan om politiskt och ekonomiskt realiserbara förslag som faktiskt kan genomföras nu.
Vårt första förslag är att skapa en innovationstävling för de bästa innovationerna riktade mot de särskilda utmaningar som tillväxtländerna står inför. Tävlingsbidragen utgörs av kompletta affärsmodeller där de vinnande bidragen dels får ett ekonomiskt stöd och dels får ta del av de befintliga stödprogram för affärsutveckling som svenska myndigheter erbjuder.
Vårt andra förslag är att etablera nya företagsinkubatorer med särskild inriktning mot de nya tillväxtmarknaderna. Parallellt så erbjuds befintliga inkubatorer kunskap, utbildning och länkar till tillväxtmarknaderna. En inkubator som underlättar tidig kontakt och utveckling mot kund skulle med stor sannolikhet möjliggöra fler framgångsrika svenska innovationer. Detta gäller inte minst på nya tillväxtländer där behoven och förutsättningarna ofta skiljer sig kraftigt från den svenska marknaden.
Kunskapen om innovationer och entreprenörskap i tillväxtländer är låg i Sverige. Vårt tredje förslag är därför att ett nytt forskningscentrum inrättas med inriktning mot innovationer och entreprenörskap på nya tillväxtmarknader. Centrumet ska arbeta tvärvetenskapligt och bedriva tillämpad och behovsinriktad forskning i nära samverkan med näringslivet och övriga samhället.
Trots den ökade fattigdom som följt i den ekonomiska krisens spår så är det ur ett längre perspektiv mycket som tyder på att världen åter är på väg tillbaka till den balans som rådde innan den industriella revolutionen. Världens ekonomiska tyngdpunkt kommer åter att förskjutas till Asien. Även Afrika tycks vara på väg att återta en betydelse i världsekonomin som står i paritet med kontinentens historiska roll. Länder som exempelvis Angola och Botswana har haft mycket hög BNP tillväxt de senaste åren.
På pappret har Sverige alla möjligheter att spela en viktig roll i denna utveckling, både i att hjälpa fattiga länder att utvecklas snabbare och i att fortsätta att tillhandahålla varor och tjänster till länder som blir allt rikare. Vi är ett av världens främsta forskningsländer. Svenska företag är samtidigt mycket innovativa och ligger långt framme inom en rad viktiga områden. Sist, men inte minst, så har Sverige ett mycket gott anseende.
Det sker fundamentala förändringar på den globala ekonomiska och politiska scenen. Förändringar som innebär stora utmaningar för svenska företag, men också enorma möjligheter. Sverige har en historia av innovatörer och entreprenörer i samspel och skulle kunna spela en mycket större roll i att förbättra livet med nya tjänster och produkter för människorna i världens tillväxtländer. Privat och offentlig sektor samt akademin behöver samarbeta för att dessa möjligheter ska bli verklighet. I annat fall riskerar Sverige att missa historiska möjligheter.
Maria Anvret, Professor, Chef Forskning och Innovation, Svenskt Näringsliv
Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
Jan Joel Andersson, Programchef, Utrikespolitiska Institutet
Harry McNeil, associerad forskare, Utrikespolitiska Institutet
