Previous Next

Nyhet Publicerad: 

Samverkan ger nöjdare studenter och bättre etablering

Utbildning Studenter som har haft god samverkan med arbetslivet får jobb snabbare efter examen, har större sannolikhet att få kvalificerade jobb och har en högre genomsnittlig ingångslön. Det visar nya siffror från Svenskt Näringsliv, som bygger på undersökningen Högeskolekvalitet 2012.

Svenskt Näringsliv presenterar i dag fördjupade uppgifter från undersökningen Högskolekvalitet, om studenters etablering på arbetsmarknaden, deras syn på sin utbildning och lärosätens samverkan med arbetslivet.

För sjätte året i rad kan vi konstatera att samverkan med arbetslivet under utbildningstiden har en positiv effekt på studenters etablering efter examen. Studenter som har haft god samverkan får jobb snabbare efter examen, har större sannolikhet att jobbet är kvalificerat och har högre genomsnittlig ingångslön.

Samtidigt visar årets undersökning en del mer bekymmersamma siffror. Bland de nästan 11 000 studenter som ingår i undersökningen är det endast 67 procent som har ett kvalificerat jobb. På många utbildningar är andelen ännu lägre, vilket är problematiskt - inte bara för studenten, som investerat både tid och studielån i att förbättra sina jobbmöjligheter, utan också för matchningen på arbetsmarknaden, och för många arbetsgivare som får se sig stå utan kompetenta nya medarbetare.

Samverkan med arbetslivet under utbildningen har även betydelse för hur nöjda studenter är. 29 procent av alla studenter uppger att de inte skulle välja samma utbildning på nytt om de fick välja om i dag. Andelen är än högre bland studenter som upplevde samverkan med arbetslivet som bristande. På de utbildningar där fler än 80 procent av studenterna upplevt att samverkan var dålig eller mycket dålig skulle bara sex av tio välja om samma utbildning. Endast 49 procent av de examinerade från dessa utbildningar uppger att de har ett kvalificerat jobb. Studenter som inte har kvalificerade jobb är alltså i högre utsträckning missnöjda med sin utbildning.

Undersökningen visar också att svenska studenter även fortsatt har en hög etableringsålder. I genomsnitt är etableringsåldern 30 år, vilket är en av de högsta i OECD. Fördröjningen med etablering på arbetsmarknaden har konsekvenser för både individen och samhällsekonomin. Den mest påtagliga konsekvensen är att utbildningspremien för högre studier - alltså den ekonomiska avkastningen på den investering som utbildningen är - blir svag. Att utbilda sig lönar sig inte som det borde.

Läs mer om detta i rapporten ”Högskolekvalitet 2012: Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter”.

På webbplatsen www.hogskolekvalitet.se kan du se mer information och utbildningar, söka och jämföra.

 

 

  • Svenskt Näringsliv
  • Postadress: 114 82 Stockholm
  • Besöksadress: Storgatan 19, Stockholm
  • Telefon: 08-553 430 00