Etnicitet, diskriminering och arbetsgivarnas attityd spelar mindre roll för om en invandrare får jobb eller inte. Viktigare är ålder, utbildning samt var i Sverige man bor. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
– Det är en alldeles för enkel lösning att skylla invandrarnas arbetslöshet på en fördomsfull arbetsgivarattityd. Det finns inget i statistiken som stöder sådana påståenden. Istället är det brister i integrations- och arbetsmarknadspolitiken som gör det svårt för invandrare att få fotfäste på arbetsmarknaden, säger rapportförfattaren Farbod Rezania på Svenskt Näringsliv.
Det finns inte heller någon grund för påståendet att invandare endast får
okvalificerade jobb, som att läkare kör taxi eller att ingenjörer driver
pizzabutik.
Enligt rapporten har antalet förvärvsarbetande
invandrare nämligen ökat sedan början av 90-talet. Var tredje person som
fick ett jobb åren 1993-2003 var invandrare. Sammanlagt handlar det om 116
798 personer. Idag är 22 procent av läkarkåren i Sverige invandrare, andelen
universitetslärare ligger på 20 procent och bland civilingenjörer är
motsvarande siffra runt tio procent.
– En förklaring till det är att arbetsgivarnas attityd förbättrats, säger Farbod Rezania.
Att företagarna hamnat i skottgluggen beror bland annat på myndigheternas trubbiga sätt att tolka arbetsmarknadsstatistik, menar Svenskt Näringsliv.
– Det finns ett samband mellan antal år i Sverige och arbete. Det är där som fokus borde ligga istället för som idag bunta ihop människor efter etnisk bakgrund oavsett om man varit här 15 år eller några månader. Det skapar falska bilder av verkligheten, påpekar Farbod Rezania.
Debatten måste därför nyanseras menar, han.
Idag tar det orimligt lång tid för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Bristerna i mottagning, placering, introduktion och språkundervisning försenar intåget med många år
– Den som har en bra utbildning ska inte behöva läsa om samma utbildning. Dessutom fungerar inte valideringssystemet för utländska examina, säger Farbod Rezania.
