I går gick anbudstiden ut för de bemanningsföretag som vill förmedla jobb till cirka 1 000 arbetslösa personer. Det handlar om långtidsarbetslösa ungdomar, arbetslösa funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och långtidsarbetslösa personer som är födda utomlands.
Bemanningsföretagen är redo att ta sig an utmaningen, men bara under förutsättning att de får en chans att utföra sitt jobb.
Nu kritiserar arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen Ams för att ha kommit med ohållbara krav under upphandlingen. Bland annat har myndigheten åsikter om vad som räknas som ett arbete: Det måste vara ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden och inte jobb hos en privat arbetsförmedling.
Ams krav är ett dråpslag mot bemanningsföretagen just eftersom deras affärsidé är att anställa personer som de sedan hyr ut.
Det har också visat sig att personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har nytta av bemanningsföretagen. Det blir en dörröppnare på arbetsmarknaden eftersom det leder till andra jobb.
Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, är mycket kritisk mot Ams krav.
– Man utformar reglerna på ett sådant sätt att det blir omöjligt att arbeta för ett bemanningsföretag. Ams måste också acceptera jobb på ett bemanningsföretag, säger hon.
Hon anser att det är ett exempel på hur myndigheten överbyråkratiserar sitt uppdrag.
– Det viktiga i sammanhanget måste väl vara att de långtidsarbetslösa som omfattas av försöket får jobb.
Henrik Bäckström, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, är också mycket kritisk.
– Varför uppfattar inte Ams anställning hos bemanningsföretagen som ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden? Och det är väl bättre att en långtidsarbetslös får ett jobb än inget alls, säger han.
