Sedan i höstas varvar sju elever teori och praktik. Fyra dagar på företaget, en dag i skolbänken, så ser veckan ut.
– Det här är ett sätt att få framför allt skoltrötta killar att blomma ut. Många av dem är oerhört duktiga och motiverade, säger Håkan Zilén, projektledare vid verkstadsföretaget Zetterbergs i Östervåla, som tillsammans med ytterligare några privata företag, satsar resurser i kommunens lärlingsutbildning.
I dagsläget har företaget två lärlingar, om ett par år hoppas han på fem-sex stycken.
– Vetskapen om att vi varje år har ett antal personer som kan gå direkt in i verksamheten ger långsiktig trygghet, speciellt som det blir allt svårare att hitta rätt personal. Vi vill ha medarbetare med bred kompetens, för att var så flexibla som möjligt.
Att hitta ungdomar som har gått gymnasieskolans industriprogram har varit ett ingrott problem för Zetterbergs. Orsaken är frånvaron av gymnasieskola i Heby, men också att industriprogrammet saknas i Uppsala, dit 80-90 procent av alla elever åker för att få sin gymnasieutbildning.
– Många niondeklassare vill läsa industriprogrammet men har valt ett annat praktiskt program i Uppsala bara för att få vara tillsammans med kompisar.
Nu hoppas han att kommunens nya lärlingsutbildning ska råda bot på problemet.
Utbildningen tar avstamp i elevens och arbetsplatsens behov och förutsättningar. Därefter fastställs en individuell studieplan. På examensdagen får eleven betyg från gymnasieskolan samtidigt som arbetsplatsen utfärdar ett sammanfattande yrkesbevis, berättar Håkan Zilén.
– Tyngdpunkten för vår del ligger på svetsning och hydraulik. Runt 1 500 timmar är öronmärkta för studier knutet till yrkesinriktningen, medan kärnämnen som matte, engelska och naturkunskap får runt 700 timmar.
Även hos eleverna har gensvaret varit positivt. Rekryteringen inför nästa läsår pågår för fullt.
– Eleverna är jättenöjda. De får vara ute och jobba, använda händerna, inte bara läsa böcker, säger Håkan Zilén.
Han noterar också att elever som går utbildningen börjar inse värdet av teori.
– Kunskaper i matematisk och engelska är ofta ett krav för att klara jobbet. Eleverna har också möjlighet att flytta matteproblemet från skolbänken till företagsgolvet. På så sätt blir det lärande genom praktiskt arbete.
Bakom hörnet hägrar arbeten som bland annat svetsare, grovplåtslagare, montör eller industrimålare.
