Regeringen vill göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk. I utredningsdirektiven anges inga argument för detta. Flera av varandra oberoende undersökningar visar att medlemmar som lämnat a-kassan det senaste året har rationella skäl till detta.
I debatten vill företrädare för a-kassor och fack ge sken av att de som lämnar a-kassorna är lågavlönade som inte har råd att betala den höjda avgiften. Begränsningar i hushållsbudgeten kan dock inte förklara utträdena eftersom även de lågavlönade har blivit fullt kompenserade genom jobbavdraget. Enbart höjd medlemsavgift till a-kassan kan därför inte vara ett skäl för att lämna arbetslöshetsförsäkringen.
Samtidigt har förmånerna i försäkringen minskat. De som lämnar a-kassorna gör det utifrån en avvägning mellan medlemsavgiftens storlek och risken för arbetslöshet och förmånernas storlek. Många tycker att försäkringsskyddet inte är värt avgiften.
Under 2007 lämnade 400 000 medlemmar a-kassorna på grund av höjda medlemsavgifter. Idag är 3,4 miljoner personer medlemmar i en a-kassa. Regeringen vill tvinga tillbaka dessa personer genom en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Förvärvsarbetande med låg arbetslöshetsrisk ska således subventionera personer med hög risk för arbetslöshet. En fullt rimlig konsekvens av att medlemmarna i a-kassorna får bära en större del av kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen är att personer med låg arbetslöshetsrisk väljer att gå ur a-kassan.
Under 2006 var den genomsnittliga medlemsavgiften 98 kronor per månad för den som också är med i bransch- eller fackförening. Efter avgiftshöjningarna den 1 januari 2007 var den genomsnittliga medlemsavgiften 344 kronor per månad. Det är förvånande att en ökning av medlemsavgiften med 250 procent endast resulterat i en medlemsminskning på drygt 10 procent.
Enligt en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF, Effekterna av den för-höjda finansieringsavgiften 2007:23, är personer i åldersgruppen 60-64 år kraftigt överrepre-senterade bland dem som begärt utträde. Nästan en tredjedel av dem som begärt utträde är över 60 år medan den åldersgruppen endast utgör 11 procent av medlemsstocken.
Svenskt Näringsliv lät i början av september förra året Synovate genomföra en intervjuundersökning med förvärvsarbetande om a-kassan. I undersökningen intervjuades Synovate ett riksurval förvärvsarbetande i privat och offentlig verksamhet.
1 018 intervjuer genomfördes. Hälften av de förvärvsarbetande som idag inte är med i någon a-kassa men som varit det tidigare uppger vid undersökningstillfället att de lämnat kassan det senaste året. För gruppen över 60 år är andelen 78 procent. Detta stämmer väl överens med att två av tre förvärvsarbetande över 60 år uppger att de har ett litet behov av att vara med i a-kassan. Av tjänstemännen är det två tredjedelar som lämnat a-kassan det senaste året. För samtliga för-värvsarbetande är andelen ca 50 procent.
Vidare genomförde Forskningsgruppen för samhällsstudier, FSI, redan under april-maj 2007 en undersökning av konsekvenserna av förändringarna i a-kassesystemet. Enligt denna under-sökning är det vanligaste skälet till att personer inte är med i a-kassan att de inte tycker sig ha något behov av försäkringsskydd. Andelen offentliganställda som lämnat eller planerar att lämna a-kassan är större än bland privatanställda liksom andelen höginkomsttagare är högre än andelen låginkomsttagare.
Äldre förvärvsarbetande med tillsvidareanställning som närmar sig pension har ofta en stark ställning på arbetsmarknaden, bland annat genom turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Offentliganställda har en stark ställning eftersom den offentliga sektorn har och kommer under överskådlig tid att ha ett starkt behov av att nyanställa. Höginkomsttagare har ofta möjlighet att skapa sig ekonomisk trygghet på andra sätt än genom en arbetslöshetsförsäkring. Slutsatsen blir att det inte är förvånande att en stor andel inom dessa grupper lämnar a-kassan när medlemsavgiften går upp med 250 procent.
Med hänsyn till den kraftiga höjningen av medlemsavgiften till a-kassorna är det förvånande att inte fler begärt utträde från kassorna. Flera olika undersökningar visar att det tycks vara förvärvsarbetande med starka rationella skäl för att lämna a-kassan som också gör det. Därför finns det ingen anledning för regeringen att tvinga personerna tillbaka till a-kassan genom en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
