Situationen på Direktlaminat i Hjortsberga utanför Alvesta, är densamma som på många andra håll i landet: Den ekonomiska krisen har minskat orderingången och tvingat fram personalminskningarna. Vid förhandlingarna pekade vd Per Gunnarsson på att företaget i rollen som underleverantör redan var drabbat, att monteringen stod stilla och att det var där varslen borde läggas. Skogs- och träfacket däremot höll sig till turordningsreglerna vilket innebar att bland annat fyra nyanställda cnc-operatörer fick gå. Det minskade drastiskt den tekniska kompetensen i företaget samtidigt som det är en yrkeskategori svår att rekrytera när tiderna väl blir bättre.
– Det är frustrerande, säger Per Gunnarsson. Och framför allt visar det hur snett det blir när man använder las utan eftertanke.
Per Gunnarsson vill inte framstå som ännu en företagare drabbad av svåra tider och en oresonlig motpart. Däremot vill han ha en konkret debatt om vad som händer när man förlitar sig på ett så trubbigt instrument som las, särskilt som den i vissa lägen sorterar bort människor från att komma in på arbetsmarknaden.
– Rent krasst hindrar det oss företagare att visa mänsklighet med de människor som har lite personliga skavanker. Hur går det för Kalle som har lite alkoholproblem, Eva som har diabetes, Pelle som är hjärttransplanterad, för att nu inte tala om alla människor med annan etnisk bakgrund än den svenska? Hur ska vi våga anställa dem? las hjälper verkligen inte dem som har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Borde arbetsgivarna inte hellre stimuleras att ge dem som har det största behovet, chans till ett riktigt jobb?
– Lika illa är det för de företag som satsat hårt på att rekrytera kvinnor till mansdominerade arbetsplatser. De är ofta de sist anställda och får gå nu vilket gör att hela jämställdhetsarbetet är tillbaka på ruta ett.
– Las är dessutom en hämmande faktor för dem som vill byta jobb och prova något nytt. Det blir ett stort steg att efter 15 år på en arbetsplats ta steget och byta när man riskerar att bli utkastad som sist anställd på det nya jobbet. Vem gynnar det? Om inte las funnits, hade det varit betydligt lättare att våga prova sina vingar med ett nytt jobb som man verkligen vill ha.
Per Gunnarsson vänder sig också mot att las inte används på ett enhetligt sätt. Olika fackförbund använder lagen på olika sätt och det blir allt vanligare att genom förhandlingar gå runt regeln sist in, förts ut.
– Därmed är hela meningen med las borta. Tryggheten är en falsk illusion, den finns inte eftersom vi inte rår på marknaden. Då får inte anställningstiden bestämma vem som skall stanna utan den konstellation i jobbstyrkan som ger företaget bäst överlevnadsmöjligheter.
– Jag vill se ett helhetsperspektiv i las-diskussionen och ett tydligt syfte med hur lagen används. Det ser jag inte idag. Tvärtom har las utvecklats till att bli ett maktmedel för vissa fack och då gagnar den varken arbetstagare, arbetsgivare eller arbetslösa.
– Vi har trots allt bestämt oss för att överleva den här krisen också!
