Ordbok

Här följer en ordlista med centrala ord som används på arbetsmarknaden.

Allmängiltigförklaring
En allmängiltigförklaring innebär att ett kollektivavtals förhandlade minimilöner och andra antällningsvillkor utsträcks till företag som inte täcks av kollektivavtalet, t ex utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige. (I Sverige finns ingen i lag fastställd minimilön.)

Anställningsvillkor
Anställningsavtal är den överenskommelse som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare vid anställning.

Anställningsformer
Anställningsformer kan vara tillsvidareanställning (vanligen kallad fast anställning) eller tidsbegränsad antällning, t.ex. vikariat, provanställning och säsonganställning . De grundläggande reglerna för anställningsformerna finns i LAS - Lagen om anställningsskydd. (Se LAS.)

Anställningsvillkor
Anställningsvillkor är de regler som styr t ex arbetstid, lön, och anställningsform.

Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen är en specialdomstol för prövningar i arbetsrättsliga mål. Domstolens domar kan inte överklagas. Domstolens ledamöter utses av regeringen, vissa av dem på förslag av arbetsmarknadens parter. Fackföreningar och arbetsgivare kan vända sig direkt till arbetsdomstolen. Enskilda arbetstagare måste först ha stämt arbetsgivaren i tingsrätten.

Arbetsgivare
En arbetsgivare är en juridisk eller fysisk person som upprättar ett anställningsavtal med en arbetstagare om en arbetsprestation av den senare.

Arbetsgivarorganisation
Arbetsgivarorganisation är en sammanslutning av arbetsgivare som företräder deras kollektiva intressen i förhandlingar med arbetstagare och deras organisationer. Arbetsgivarorganisationer för privata arbetsgivare är Svenskt Näringsliv och flertalet av dess medlemsorganisationer. Arbetsgivarorganisationer för offentliga arbetsgivare är t.ex. Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Arbetsmarknaden
Den marknad där arbetsgivare och arbetstagare möts och tillsammans definierar formerna för sitt utbyte och samarbete.

Arbetstagare
Den part i ett anställningsförhållande som utför arbete för den andra parten.

Arbetstagarorganisation
Arbetstagarorganisation är en organisation som sluter samman arbetstagare för att företräda deras intressen. En lokal arbetstagarorganisation på arbetsplatsen kallas ofta för klubb. En sammanslutning av en hel yrkeskår kallas fackförening.

Avtalskonferens
Konferens där positionerna inför en kommande avtalsförhandling diskuteras med berörda medlemmar och deras representanter.

Avtalslöst tillstånd
Om ett kollektivavtal upphör att gälla och inte ännu ersatts av något nytt avtal, ändras inte anställningsvillkoren. Däremot kan både arbetsgivar- och arbetstagarpart under avtalslöst tillstånd varsla om och vidta stridsåtgärder.

Avtalsperiod
Den i ett kollektivavtal definierade löptiden under vilken avtalet gäller. Numera slutes normalt treåriga avtalsperioder. (Se avtalstid.)

Avtalsrörelse
När många kollektivavtal löper ut samtidigt och ett flertal förhandlingar sker samtidigt brukar man tala om en "avtalsrörelse".

Avtalstid
Den i ett kollektivavtal definierade löptiden. Då avtalet är bindande och fredsplikt gäller. (Se avtalsperiod.)

Blockad
Stridsåtgärd som kan innebära att verksamhet i ett företag stoppas, att arbetstagare vägrar arbeta på en viss arbetsplats, eller t ex övertidsblockad där man vägrar utföra övertid.

Bransch
Område för affärsverksamhet med likartad karaktär.

Branschavtal
Ett avtal mellan en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund som rör arbetsgivare och arbetstagare inom en viss bransch.

Centrala avtal
Rikstäckande avtal mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer inom en nationell bransch. Dessa kan kompletteras med lokala avtal. (Kallas också förbunds- eller riksavtal.)

Centrala förhandlingar
Förhandlingar mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå (förbundsnivå).

Civilrättslig kontraktshandling
Ett ingånget kontrakt mellan två parter, som reglerar gemensamt överenskomna principer. Det skiljer sig från offentlig rätt, som är av staten fastlagda lagar.

Dispositiv lagregel
Lagregel som parterna kan avtala bort.

Fackförbund
Ett fackförbund är en sammanslutning av arbetstagare som är verksamma i samma bransch.

Fackklubb
Ett fackförbunds lokala organisation (klubb) på ett företag.

Facklig organisationsgrad
De flesta arbetstagare i Sverige är medlemmar i fackliga organisationer. Den fackliga organisationsgraden ligger på 85 % för hela arbetsmarknaden. Detta är en internationellt sett mycket hög nivå.

Fredsplikt
Under rådande kollektivavtal har parterna fredsplikt. Stridsåtgärder får inte vidtas när kollektivavtal gäller. Lagen förbjuder också stridsåtgärder i tolkningstvister eller för ändring i gällande avtal eller för att få bättre villkor i framtida avtal. Otillåten strejk är "vild". Fredsplikten hindrar inte stridsåtgärder i frågor som inte omfattas av gällande kollektivavtal. Det är också tillåtet att vidta sympatiåtgärd till stöd för annan konfliktberättigad part. Fredsplikten under avtalsperioderna gäller inte bara organisationerna utan också de enskilda medlemmarna. Oorganiserade arbetstagare kan inte heller lagligt delta i olovliga stridsåtgärder.

Förbundsavdelning
De olika fackklubbarna på en ort eller i en region är ofta sammanförda till en förbundsavdelning.

Förbundsavtal
Synonym till riksavtal - d.v.s. en nationellt täckande överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en bransch.

Förbundsförhandlingar
Förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer inom en bransch, d v s arbetsgivarorganisationer och fackförbund.

Förhandlingsavtal
För områden som omfattas av s.k. förhandlingsavtal tillsätter vid händelse av svårighet att uppnå ett avtal inte Medlingsinstitutet medlare utan detta regleras i stället av parterna själva. (Se även Industriavtalet.)

Förhandlingsordning
De fastlagda reglerna för hur förhandlingar mellan arbetsmarknadens parterna skall ske.

Huvudavtal
Huvudavtalet är en principiell överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som reglerar förhandlings- och konflikträttsfrågor. Denna kan kompletteras med andra avtal som reglerar andra aspekter eller övergripande frågor."

Huvudorganisationerna
De centrala organisationerna på arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan. Medlemmar i huvudorganisationerna är arbetsgivar-/branschorganisationer respektive fackförbund.

Hängavtal
Ett kollektivavtal som ingås av enskild arbetsgivare och som innebär att kollektivavtalet i den aktuella branschen skall tillämpas trots att arbetsgivaren ej är medlem i arbetsgivarorganisationen som slutit avtalet.

Industriavtalet
Det viktigaste förhandlingsavtalet (se förhandlingsavtal) är det s.k. Industriavtalet som tillkom 1997. I avtalet anges ett ramverk för hur löneförhandlingar skall gå till. Syftet är att ge parterna förutsättningar att genomföra sina respektive förbundsförhandlingar konstruktivt, utan stridsåtgärder och att träffa nytt avtal med balanserade resultat innan det gamla har löpt ut.

Industriförbundsprincipen
Principen att alla arbetstagare på ett företag, om de är fackligt aktiva, är anslutna till samma fackförbund oavsett vilken arbetsuppgift de utför.

Kollektivavtal
Ett kollektivavtal (kallas även riksavtal) är en skriftlig överenskommelse om löner och allmänna anställningsvillkor mellan en arbetsgivarorganisation och en facklig organisation på förbundsnivå. En enskild arbetsgivare är normalt ej part i ett sådant kollektivavtal. (Se hängavtal.) Det är lagarna och kollektivavtalen som är grunden för de svenska reglerna på arbetsmarknaden. Ett kollektivavtal omfattar t.ex regler om förhandlingsordning, löner, arbetstider, pension och semesterersättning. Avtalet reglerar rättigheter och skyldigheter och kompletterar lagarna. Eftersom förhållandena är olika i branscher och företag finns det i Sverige närmare 600 olika kollektivavtal. Avtalen är tidsbundna, ofta under en treårsperiod. Kollektiv (riks-) avtalens regler är ofta minimiregler som på företagsnivå kan kompletteras med överenskommelser som går utöver, men inte inskränker kollektivavtalets regelverk. Ett kollektivavtal binder inte bara den arbetsgivarorganisation eller arbetstagarorganisation som ingått avtalet utan även medlemmarna i respektive organisation. Detta innebär att en arbetsgivare och en arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta stridsåtgärder så länge avtalet gäller. Se även Medbestämmandelagen.

Konflikt
När motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare ej kan lösas med förhandling uppstår en konfliktsituation."

Konfliktersättning
Om vid öppen konflikt arbetsgivare och/eller arbetstagare drabbas av ekonomisk förlust kan respektive intresseorganisationer kompensera detta med konfliktersättning.

Konfliktfond
Uppbyggda fonder hos arbetsmarknadens parter för att finansiera de kostnader hos medlemmar som eventuellt uppstår i samband med arbetskonflikt.

Konfliktvarsel
Förhandsanmälan till motpart med varning om möjlig konflikt. Denna skall lämnas till motparten och Medlingsinstitutet senast sju arbetsdagar i förväg.

LAS - Lagen om anställningsskydd
Lagen om anställningsskydd, (LAS), är den lag som reglerar bestämmelser vid uppsägningar och avskedanden. Lagen reglerar t.ex. uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, uppsägningsbesked och vilka uppsägningar som är giltiga. Lagen är delvis tvingande. Vissa bestämmelser är dispositiva, vilket innebär att det är möjligt att genom kollektivavtal komma överens om andra regler.

Laval-fallet
Det lettiska byggföretaget Laval Baltic Bygg AB vann en upphandling av Vaxholms kommun om ett skolbygge. Företaget arbetade enligt ett lettiskt kollektivavtal. Fackförbundet Byggnads krävde att Laval skulle teckna svenska kollektivavtal. Företaget nekade och Byggnads försatte arbetsplatsen i blockad. Företaget vände sig till Arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EG-domstolen. Man vill veta om blockaden strider mot EU:s regler om fri rörlighet för arbetskraft.

Lockout
Arbetsgivaren kan vid ett avtalslöst tillstånd och efter varsel genom en lockout stänga arbetstagarna ute från arbetet utan lön. Det är arbetsgivarnas huvudsakliga stridsvapen i händelse av arbetskonflikt.

Lokala förhandlingar
Förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter på lokal nivå, d v s företagsnivå.

Lovlig stridsåtgärd
Stridsåtgärd som genomförs enligt de arbetsrättsliga och i gällande kollektivavtal definierade spelreglerna.

Lönebildning
Lönebildning är samtliga beslut som påverkar löner i Sverige. Arbetsmarknadens parter har ett starkt inflytande på lönebildningen, men även beslut av andra aktörer, som t.ex. regering och riksbank, påverkar.

Medbestämmandelagen
Medbestämmandelagen (förkortad MBL), stiftad 1976, ger lagar om medbestämmande i arbetslivet. Lagen innehåller bl a regler som ger den fackliga organisation som äger kollektivavtalet gentemot arbetsgivaren rätt att förhandla med arbetsgivaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. Fackförbundet har möjlighet att utreda, inhämta information och uttrycka sin mening innan beslut genomförs. Medbestämmandelagen innehåller även regler om vad som krävs för att ett avtal skall vara ett kollektivavtal och vilka rättsverkningar ett kollektivavtal får.

Medlare
Kallas in om parterna är oeniga och inte komma längre i förhandlingarna. (Se även förhandlingsavtal.)

Medlingsförfarande
Kan parterna inte komma överens om nytt kollektivavtal kan den ena eller båda parterna begära hjälp av medlare. Medlarnas uppgift är att föröka få parterna att träffa avtal utan att vidta konfliktåtgärder. Medlingsinstitutet kan i vissa fall besluta om s k tvångsmedling, d v s medling utan samtycke av berörda parter.

Medlingsinstitutet
Medlingsinstitutet (MI) är en statlig myndighet med ansvar för medling i arbetstvister. MI skall också verka för en väl fungerande lönebildning.

Minimilön
Den lägsta lön som arbetsgivaren enligt gällande kollektivavtal får betala ut. Sverige har ingen lagstiftad nationell minimilön.

Minimiregler
Arbetsrättsliga regler som fastslår miniminivåer som inte får underskridas.

Motpart
En förhandlingspart med motsatta intressen än de som den egna organisationen företräder.

Olovlig stridsåtgärd
Konfliktåtgärd som vidtas trots gällande fredsplikt.

Parterna på arbetsmarknaden
Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer och de fackliga organisationerna.

Prolongering
Förlängning av gällande avtal

Proportionalitetsprincip
Regel om att stridsåtgärder skall vara proportionerliga. Detta innebär att det måste finnas en rimlig proportion mellan en vidtagen stridsåtgärd och den skada den förorsakar. En stridsåtgärd som kan medföra skador som står i missförhållande till konfliktens omfattning skall kunna förklaras olovlig. En sådan proportionalitetsprincip tillämpas i flera andra länder, men inte i Sverige.

Riksavtal
Rikstäckande kollektivavtal mellan ett arbetsgivarförbund och ett fackförbund för alla medlemsföretag i en bransch.

Strandning
När förhandlingarna avbryts för att parterna inte kommer överens.

Strejk
Arbetstagarnas stridsåtgärd att inte utföra något arbete.

Stridsåtgärder
Konfliktåtgärder under ett avtalslöst läge.

Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige för att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Svenskt Näringsliv företräder drygt 55 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 51 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar.

Sympatiåtgärd
Det är i Sverige tillåtet att gå ut i stridsåtgärd som stöd i sympati med part som har laglig rätt att vidta stridsåtgärd. I många andra länder är sympatiåtgärder inte tillåtna.

Uppsägning
Både arbetstagaren och arbetsgivaren har rätt att vidta en uppsägning. För den anställde är det okomplicerat medan det för arbetsgivaren finns ett omfattande regelverk som måste följas. Lagen om anställningsskydd (LAS) samt gällande kollektivavtal styr detta.

Varsel
Föranmälan av en stridsåtgärd. Lämnas till motparten och Medlingsinstitutet senast sju arbetsdagar före konflikt.