Bra beslut om överskottsmålet

Idag kom den parlamentariska utredningen ledd av Jens Henriksson med sitt förslag om hur Sveriges finanspolitiska ramverk bör reformeras. Hittills har vi haft ett överskottsmål på en procent av BNP över en konjunkturcykel. Med hjälp av ramverket har Sverige byggt upp en nettoförmögenhet som delvis inneburit att medel har flyttats från privat till offentlig sektor. Överskottsmålet sänks nu till en tredjedels procent och det kompletteras dessutom med ett skuldankare på 35 procent av BNP för den så kallade Maastrichtskulden.

Avvikelser från det nya ramverkets skuldankare tillåts med maximalt fem procentenheter både uppåt och nedåt. Skuldankaret är därmed symmetriskt och om regeringen inte kan uppfylla detta krävs att regeringen skickar en skrivelse till riksdagen som förklarar varför man har avvikit från målet.

Skuldankaret utgör därmed ingen bindande restriktion för hur expansiv finanspolitiken kan tillåtas vara i djupa lågkonjunkturer. Ett syfte med detta skuldankare är att hålla en jämn skuldutveckling som håller god marginal till EU:s ramverk på 60 procents skuldkvot och som samtidigt förhindrar en skulduppbyggnad som skulle ärvas av kommande generationer.

Idag är Maastrichtskulden något högre än 40 procent och utredningens förslag börjar gälla först den 1 januari 2019 då skulden bedöms ligga inom det intervall som skuldankaret föreskriver. Med andra ord uppstår inget omedelbart finanspolitisk utrymme.

Vart åttonde år kommer sedan en liknande parlamentarisk utredning att se över det finanspolitiska ramverket för att besluta om kommande finanspolitiskt ramverk för de följande två mandatperioderna.

Utredningen föreslår även att Finanspolitiska rådet görs mer oberoende. Det kommer fortsatt vara en myndighet under regeringen men kommande ledamöter i det finanspolitiska rådet kommer framöver att tillsättas av en valberedning bestående av ledamöterna i riksdagens finansutskott. På så sätt får Finanspoliska rådet ett brett parlamentariskt stöd.

Svenskt Näringsliv har länge argumenterat för en sänkning av dagens överskottsmål. Sänkningen till en tredjedels procents överskott innebär att sannolikheten för skatteökningar riktade mot företagssektorn minskar. Det är dessutom en stor styrka att politikerna har kunnat ena sig över blockgränsen i en så här viktig fråga.