När riksbanken nu sänker räntan så sker det med bakgrund av att inflationstrycket är lågt och att den ekonomiska utvecklingen förväntas bli svag. Man skriver i ett pressmeddelande att ”de försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera” och poängterar att osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är stor. Med bakgrund av detta flaggar riksbanksdirektionen för att fler förändringar av räntebanan kan ske om problemen i euroområdet förvärras.
– De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre, säger Riksbanksdirektionen i sitt pressmeddelande.
Samtidigt så justerar Riksbanken också ned den svenska BNP-tillväxten för de kommande åren. Nästa år spår riksbanksledningen att BNP växer med 1,3 procent, jämfört med tidigare bedömning på 1,5 procent.
– Det är bra att Riksbanken sänker räntan. Läget är fortsatt kritiskt i euroområdet, den svenska ekonomin är på väg att bromsa in kraftigt, inflationen är på väg ned och arbetslösheten är på väg upp. Dessutom har stressen i det svenska finansiella systemet ökat rejält på sistone. Detta säger Dagens Industris börskrönikör Viktor Munkhammar i sin kommentar till Riksbankens besked om räntesänkning.
Samtidigt med beskeden från Riksbanken kom nya prognoser från Exportrådet. Exportrådet spår fortfarande en liten ökning för den svenska exporten nästa år, men sänker prognosen jämfört med i september.
– I eurozonen har skuldkrisen tvingat fram åtstramningspaket som verkar som en nedåtskruv i ekonomin och riskerar att minska statens intäkter, samtidigt som förtroendet hos hushåll och företag viker. Den största risken framöver är att det inte kommer tillräckliga åtgärder för att lösa skuldkrisen i eurozonen, säger Exportrådets chefsekonom Mauro Gozzo i en TT-intervju.
Exportrådets prognos visar att eurozonen väntas gå in i en ekonomisk recession, alltså minst två kvartal i rad med negativ tillväxt, vilket även drabbar Central- och Östeuropa. I Norden väntas exportmarknadstillväxten bli 3 procent, till övriga Västeuropa 1,5 procent och till Central- och Östeuropa 5,5 procent. Även i Kina, som har gått om USA som det viktigaste dragloket i världsekonomin, finns det tecken på att en inbromsning har inletts.
