Så undviker vi en ekonomisk växthuseffekt

Konjunktur |  Det ekonomiska läget i Sverige är lysande och påminner om de kraftiga uppgångarna i slutet av 1980- och 1990-talet. Just därför är det viktigt att vara vaksam. Både 1988 och 1998 uppstod en obalans som förlängde den efterkommande lågkonjunkturen. – I första hand måste vi ha ett lagom löneavtal i år.

Företagarna vill att regeringen ska göra mer för att förbättra möjligheterna att driva företag, påpekar chefekonomen Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX

Det menar Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv och stödjer sig på resultatet av Företagarpanelen för fjärde kvartalet i år. Den visar att allt fler företagare är optimistiska inför framtiden: Den senaste sexmånadersperioden har gått över förväntan och det kommande halvåret ser lika ljust ut.

I första hand är det den inhemska konsumtionen som agerar draglok i den svenska ekonomin.

Stefan Fölster fortsätter:

– Sveriges ekonomiska läge påminner om liknande situationer för 10 och 20 år sedan. Efter en lågkonjunktur ökade hushållens konsumtion och skapade stora uppgångar som gav bubblor på både fastighets- och aktiemarknaderna. Efterfrågan på arbetskraft ökade löneutvecklingen och det höga kostnadsläget, eller växthuseffekten om man så vill, förlängde den ekonomiska kräftgången när väl konjunkturerna vände neråt.

Därför är det viktigt att redan nu, när ekonomin går bra, öka vaksamheten för att undvika ett tredje gången gillt.

– Då blir nästa konjunktursvacka mer utdragen och djup, säger Stefan Fölster som ser ett par viktiga åtgärder som motmedel mot ännu en växthuseffekt:

En återhållsam avtalsrörelse.

– Helst under tre procent. Om LO:s samlade krav går igenom innebär det en ökning på över sex procent. Vi vet att skillnaden mellan tre och fem procents löneökning motsvarar cirka 200 000 arbetstillfällen.

Bättre matchning på arbetsmarknaden.

– En konkurrensutsatt arbetsförmedling, satsning på yrkesutbildning och lärlingssystem ger bättre kvalitet på arbetsmarknaden.

Reform av sjukförsäkringen.

– Antalet sjukförsäkringar har minskat men det finns tecken på att minskningen planat ut.

Bättre villkor för investeringar i Sverige.

– Se över skatter och miljöregler, snabba på planprocesserna, det finns mycket att göra för att stimulera både svenska och utländska investeringar.

Svenska arbetskraftskostnader är i dag de tredje högsta i Europa efter Luxemburg och Belgien. Både 1988 och 1998 rusade Sverige upp till första plats och det var en av de bidragande orsakerna till urholkningen av den svenska konkurrenskraften.

– Det får inte ske igen. Det finns överhettningstendenser som inte syns fullt ut och dem måste vi ta på allvar redan nu.

Anders Carlsson

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Konjunktur – Sveriges ekonomiska läge