I EU:s 27 medlemsländer finns tre miljoner barn upp till fem år. Om alla dessa barn behöver en förskoleplats, som kostar 100 000 kronor per år, finns en potentiell marknad på 3000 miljarder kronor för svenska förskoleföretag som har planer på export. Det visar siffror från Almega Tjänsteföretagen, som redovisas i en rapport som ska presenteras senare i sommar.
– Den svenska tjänsteexporten utgör idag 25 procent av den totala exporten och den andelen växer snabbt, säger Ulf Linberg, näringspolitisk chef på Almega.
Han deltog på torsdagen i ett seminarium med rubriken ”Är den svenska förskolan nästa stora exportsuccé?”, anordnat av Debattingen, som är en satsning där Svenskt Näringsliv och Almega tillsammans med ett antal privata förskoleföretag erbjuder barnpassning för föräldrar som befinner sig i Visby under Almedalsveckan.
Ulf Lindberg framhöll att det finns stort intresse för den svenska förskolan, modellen och pedagogiken i Europa, inte minst hos våra nordiska grannar, som har liknande system, men även i Tyskland och Holland. I de två sistnämnda länderna har det nyligen tagits politiska beslut som kräver en kraftig utbyggnad av antalet förskoleplatser.
– I Tyskland har förbundsdagen beslutat att alla barn ska ha rätt till en förskoleplats från och med 2013 och avsatt fyra miljarder euro för detta. Det råder därför stor brist på bland annat utbildade pedagoger, vilket innebär möjligheter för både svenska förskoleföretag och svenska förskolelärare, säger Ulf Lindberg.
Tyskland har dessutom en åldrande befolkning och låga födslotal, vilket innebär stora problem på sikt och det vill politikerna gärna ändra. Nyckeln till att få fler kvinnor att vilja föda barn är att de kan kombinera karriär med barn och därför behövs fler förskoleplatser.
– I Holland är politikerna inne på samma spår och vill få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden, säger Ulf Lindberg.
Men för att svenska förskoleföretag ska kunna bli ett nytt EF Språkresor, som företagen jämfördes med på seminariet, krävs mod att satsa, kapital och framför allt en stark hemmamarknad, enligt Ulf Lindberg.
– I Sverige drivs runt 20 procent av förskolorna av privata entreprenörer, men utvecklingen med avknoppningar från kommunala verksamheter har stannat av. För att våga växa utomlands är det viktigt att ha en stark hemmabas, som Ikea och H&M, och därför borde politikerna uppmuntra fler privata aktörer i Sverige, säger Ulf Lindberg.
Och han får medhåll av Elin Ekenskär, vice vd på BII förskolor, som driver förskolor i både Norge och Sverige.
– Vi tror starkt på vårt pedagogiska koncept och innehåll och vi ser stora möjligheter att växa i länder som Tyskland och Spanien. Vi håller på att undersöka dessa marknader just nu, säger hon.
Även Solveig Sunnebo, som äger och driver Helihanthus förskolor och som är ”mamma” till den mobila förskolan och den mobila pedagogiken, vill gärna ta sig in på den tyska marknaden.
– Det är inte bara hårdvaran, våra förskolebussar, som lämpar sig för export. Även pedagogiken, som baseras på lärande genom upplevelser kan exporteras, säger hon.
Solveig Sunnebo är en sann tjänsteinnovatör som lyckats förnya denna mogna bransch med sina rullande förskolebussar. Och intresset är stort. Nyligen besökte en grupp från Afrika Solveigs företag.
– Vi hade en grupp från Kenya, Uganda och Tanzania på besök och de såg stora möjligheter med bussarna och det mobila lärandet, berättar hon.
Hittills rullar Helihanthus förskolebussar i Sverige och Norge.
Karin Pilsäter (FP), statssekreterare i utbildningsdepartementet, menar att hela det svenska ”förskolesystemet”, med läroplan, pedagogiskt innehåll, hög utbildningsnivå, etableringsfrihet och barnomsorgspeng väcker intresse i Europa.
– Svenska politiker och myndigheter kan göra mer för att sälja in hela den svenska förskolemodellen hos sina kollegor i andra länder och på så sätt agera dörröppnare för svenska företag, säger hon.
