Fortsatt låg nivå på kommunernas hemsidor

Välfärdstjänster |  Kommunernas hemsidor håller fortfarande inte måttet när det gäller information om valmöjligheter och kvalitet inom skolan, hemtjänsten och äldreomsorgen. 60 procent av kommunerna ger knappt någon information alls, visar Svenskt Näringslivs granskning av samtliga 290 kommuners hemsidor.

?Det är bra att Svenskt Näringsliv gör detta pionjärarbete?, säger kommunminister Mats Odell om Svenskt Näringslivs granskning av kommunernas hemsidor.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

– Trots att det har skett en viss förbättring sedan förra året måste resultatet ändå ses som undermåligt, säger Monica Renstig, en av rapportförfattarna.

I granskningen har Svenskt Näringsliv, förutom valmöjligheterna, även tittat på om kvalitetsredovisningar och kundunderökningar finns tillgängliga på nätet och om det går att göra jämförelser mellan olika utförare.

Högsta poäng som gick att uppnå var 21 poäng, men dit nådde inte någon kommun.

Bäst var Nacka kommun på 17 poäng följt av förra årets vinnare, Göteborg, på 15 poäng. På delad tredje plats kom Piteå, Södertälje och Tidaholm, alla på 13 poäng.

I genomsnitt fick landets kommuner bara 3,27 poäng och endast nio kommuner lyckas komma upp i hälften av maxpoängen. Detta är dock en svag förbättring sedan ifjol då 75 procent av kommunerna fick mellan 0-3 poäng.

Stefan Fölster, chefekonom och rapportförfattare, ser flera problem med att hemsidorna är så dåliga.

– Dels är det en rättvisefråga. Om informationen om valmöjligheter och kvalitet inte är lättillänglig får ofta de med hög utbildning och goda kontakter bättre underhandsinformation än personer med lägre utbildning, dels är det en fråga om demokrati. För att kunna rösta på ett bra sätt är det viktigt att veta vad kommunen använder skattepengarna till, säger han.

Stefan Fölster framhåller också att en öppen redovisning av olika verksamheter och deras fördelar och brister bidrar till att driva på utvecklingen i verksamheterna och öka kvaliteten hos utövarna, både kommunala och privata.

Även andra företag i kommunen och näringslivsklimatet brukar utvecklas positivt när kommunen gör öppna kvalitetsredovisningar av sin verksamhet, menar han.

– Ambitionerna spiller ofta över på näringslivet.

En anledning till att kommunerna fortfarande är så dåliga på att ge medborgarna information via hemsidan är bristen på konkurrens, enligt Monica Renstig.

– Kommunernas verksamhet är ännu något av en skyddad verkstad. Konkurrensen mellan olika verksamheter är låg och kommunerna är inte vana vid att se på medborgarna som kunder, säger hon.

Och hon får medhåll av kommunminister Mats Odell, som kommenterade rapporten vid dagens presskonferens.

– Det har varit en hård politisk kamp att överhuvudtaget införa valmöjligheter och alternativa anordnare inom den kommunala sektorn. Och det tar en viss tid innan kundperspektivet får fotfäste, säger han.

Mats Odell väljer dock att framhålla det positiva i granskningen.

– Man kan ju utan underdrift konstatera att den finns en enorm utvecklingspotential i kommunernas kvalitetsredovisning. Samtidigt är det roligt att se att det skett en förbättring, om än från en låg nivå. Därför är det bra att Svenskt Näringsliv gör detta pionjärarbete, säger Mats Odell.

Han tar också fasta på att det är en blandad samlig kommuner på tio-i-topp listan, både storstadskommuner och landsortskommuner och att de är spridda över hela landet, vilket han ser som positivt. Det verkar alltså inte vara en fråga om resurser hur duktig en kommun är utan snarare en fråga om attityd, menar han.

Listan över landets 10 bästa kommuner ser ut så här:

Anna Dalqvist

Vi arbetar med

Nyheten anknyter till följande frågor och projekt:

• Öka konkurrensen i välfärdssektorn