2009 gjorde den borgerliga alliansen på Gotland samma sak som ett trettiotal svenska kommuner och införde utmaningsrätt. Utmaningsrätt är en initiativrätt till upphandling eller i vissa fall försäljning av kommunal eller landstingskommunal verksamhet. En utmaning innebär att ansvariga politiker i kommunen eller landstinget utreder möjligheterna att införa en alternativ driftsform för den utmanade verksamheten.
Tanken var att det skulle ge mångfald och effektivisera verksamheten på Gotland.
– Det ser olika ut på olika håll i Sverige. Vissa kommuner har fått ta emot en mängd utmaningar medan det på andra håll är mera tunnsått. Sannolikt finns det en koppling mellan antalet utmaningar och på vilket sätt kommunen informerar företagen om att man infört utmaningsrätt och gärna tar emot utmaningar från företagen, säger Birgitta Laurent, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.
Efter valsegern förra året valde den rödgröna koalitionen att avskaffa utmaningsrätten på ön.
– Vi har inte sett att utmaningsrätten tillfört något utan enbart förlängt den handläggningstid som vi haft problem med under flera år. Olika grepp har tagits, oberoende av majoritet, men just dessa alltför långa handläggningstider är det som mest stör näringslivet på Gotland. Där måste vi bli bättre och därför gäller det att göra saker i rätt ordning. Mycket byråkrati kring tveksamma utmaningar är inte rätt väg, säger Åke Svensson (S), regionstyrelsens ordförande för Region Gotland.
Enligt en rapport gjord av Svenskt Näringsliv förra året hade Gotland fler ansökningar än många andra kommuner som hade infört utmaningsrätten.
Birgitta Laurent ser andra motiv till att utmaningsrätten inte fick vara kvar.
– Utmaningsrätten avskaffades av ideologiska skäl. Gotland införde den under 2009 så det var alldeles för tidigt att avskaffa den om skälet var att den inte fungerade. Den nya ledningen på Gotland var aldrig intresserad av att ge utmaningsrätten den chansen, säger hon.
Åke Svensson medger att en fördel med utmaningsrätten kan vara att någon pekar på något i regionens verksamhet som kan göras bättre.
– Där ser jag ändå inget hinder i framtiden att vi uppmärksammas på detta utan att behöva gå vägen via utmaningsrätten. Jag ser det mer som en symbolfråga än ett effektivt sätt att utveckla näringslivet. Kostnaden per utmaning, vad den nu är, behövs bättre i att utveckla företagsservicen i allmänhet, säger han.
– Jag är väl medveten om att det är politiken som hela tiden avgör vad som skall gå vidare till upphandling, vilket jag alltid ser som en möjlighet även fortsättningsvis också utan utmaningsrätt. Denna uppfattning verkar delas av praktiskt taget alla kommuner med cirka 33 undantag, säger han.
Avskaffandet kan få konsekvenser för Gotland på sikt, tror Birgitta Laurent. Hon ser en risk att man kan komma att gå miste om idéer som skulle kunna leda till förnyelse och effektivisering av kommunens verksamhet.
– Att införa utmaningsrätt är att sträcka ut handen till näringslivet och öppet visa att man är intresserad av företagens idéer och förslag. Jag hoppas att man nu på andra sätt visar intresse av att lära sig av företagens erfarenheter, säger hon.
