Ett ekonomisk och kvalitetsmässigt misslyckande.
Så beskrivs den naturbruksutbildning på gymnasienivå som Karlstad-Hammarö gymnasieförvaltning startade höstterminen 2010. Utbildningen var budgeterad för 16 elever, en siffra som sedermera sänktes till åtta elever och som slutligen lockade en elev.
Men istället för att slussa över eleven till någon av de två redan existerande fristående naturbruksgymnasierna, Lilleruds Naturbruk och Forshagaakademien, valde kommunen att driva den egna utbildningen vidare även i höst. Nu är elevantalet uppe i två.
I torsdags var ärendet uppe i Gymnasienämnden och politikernas beslut innebär att Naturbruksprogrammet inte finns som ett alternativ inför 2012 års gymnasieval. Flera friskolor som har poängterat det absurda i att kommunen bedriver en utbildning med ett fåtal elever kan nu andas ut.
– Skolnämndens beslut känns självklart. Att bedriva en utbildning med en eller två elever är absurt från första början. Det är ett logiskt och bra beslut, säger Per Johansson.
De elever som redan går på naturbruksutbildningen får dock gå klart, enligt nämndens beslut.
Urban Svanberg, Svenskt Näringslivs regionchef i Värmland, är nöjd med Gymnasienämndens beslut. Men en fråga är fortfarande olöst, och det handlar om nivån på skolpengen. Urban Svanberg anser att kommunens agerande varit ett sätt att hålla skolpengen till de fristående naturbruksgymnasierna nere.
– De satte den egna kostnaden för utbildningen till 120 000 kronor, långt under snittet i Sverige, vilket innebär att de fristående skolorna får lika mycket. Sedan visade det sig att budgeten inte höll, utbildningen kostade mer än dubbelt så mycket. Trots det hade de planer på att dra igång i år igen med öppna ögon, två elever och en given förlust när allt räknas samman. Allt för att hålla skolpengen nere, säger han.
Per Johansson vill att politikerna ser till att friskolorna får ersättning, även retroaktivt. 120 000 kronor per elev är en befängt låg nivå, det är de flesta parter eniga om.
– Vi har framfört att rikssnittet på 160 000 kronor per elev är en rimlig ersättningsnivå. Men nu visar det sig att kommunens utbildning kostade 440 000 kronor per elev. Hur kan en rimlig ersättning ligga under riksprislistan? säger Per Johansson.
Om inte kommunen korrigerar sina beräkningar för vad den här typen av utbildning får kosta och därmed normen för skolpengen går Per Johansson vidare rättsligt.
– Det är inte det att vi är ute efter 440 000 kronor, men vi vill få en rimlig ersättning. Det är det frågan handlar om, säger han.
