Örebro kommun har de senaste åren arbetat intensivt för att ge medborgarna större valfrihet när det gäller vård och omsorg. 2009 införde kommunen LOV, lagen om valfrihet, inom hemtjänsten och framöver kommer även hemvård, matleveranser, familjerådgivning och daglig verksamhet att omfattas.
Införandet av LOV har inneburit att perspektivet i diskussionen kring vård och omsorg har ändrats, konstaterar Rasmus Persson, centerpartistiskt kommunalråd i Örebro.
– Det har skett ett värderingsskifte. Nu är utgångspunkten individen/kunden/personen i större utsträckning än tidigare då man fokuserade på entreprenadlösningarna, säger han.
Örebro har hittills lagt ut fyra verksamheter inom äldreomsorgen på entreprenad och kommunen är mycket nöjd med hur det fungerar. Men införandet av LOV har gett ytterligare en dimension till valfriheten, som gör att förvaltningen har börjat tänka i helt andra banor än när man enbart diskuterade entreprenader.
– Att lägga ut på entreprenad är bra på så sätt att det innebär valfrihet för kommunen när avtalet skrivs. Men LOV innebär valfrihet för individen 365 dagar om året. Det tankesättet har Örebro tagit till sig. För medborgarna innebär det riktig valfrihet, att kunna välja, men också välja bort.
Att släppa in fler privata aktörer, både genom entreprenad och via LOV, har varit välgörande för kommunen, enligt Rasmus Persson.
– Det ger ett mervärde att få in fler entreprenörer med ett annat perspektiv som engagerar sig i vård och omsorg, De ser saker på ett annat sätt, har andra tjänster och servicefunktioner, och en annan attityd.
Det gör gott för kommunen eftersom den ju också är en utförare, konstaterar han.
– Det går inte att lunka på i samma tänk som vi alltid har gjort. Ska vi stödja konkurrensen så måste vi också vässa vår verksamhet.
Det har bland annat lett till en större medvetenhet och fokus på kvalitet. Rasmus Persson berättar om när han började som kommunalråd 2007 och bland det första han gjorde var en upphandling. Den sämsta han någonsin gjort.
– Vi gjorde som vi alltid gjort – en prisupphandling där leverantören med lägsta pris vann. Vi hade ingen erfarenhet att skriva avtal och absolut ingen erfarenhet av att följa upp avtal. Det fanns ingen organisation för det.
Det ledde fram till att Örebro kommun ändrade metod för sina upphandlingar och lät kvalitetsfaktorn väga tyngre i stället.
Det ökande antalet privata aktörer har gjort att kommunen har förbättrat sina processer kring upphandling och uppföljning av avtal. Det har överlag lett till en högre kvalitet i upphandlingen av externa tjänster, och dessutom har det smittat av sig inom kommunen. Även de egna verksamheterna styrs i högre grad av kvalitet, och kraven på uppföljning är större än tidigare.
– När vi ser vad vi kan åstadkomma genom att ställa krav på entreprenörer frågar vi oss varför vi inte gör det själva. Varför kan vi inte samma frågor till verksamheter i vår egen regi som vi gör till de som drivs i privat regi?
Inspirerade av framgångarna med entreprenaderna har Örebro nyligen tagit beslut om att kommunens verksamheter ska drivas som en slags intraprenadlösning där varje enhet får ett större mått av självstyre.
– Vi strukturerar organisationen på ett sätt som gör att vi vet vad vi har beställt och vad vi kan förvänta oss. Och då kan vi också följa upp det bättre, säger Rasmus Persson.
Karin Myrén
