I SNS antologi Konkurrensens konsekvenser som presenteras av Laura Hartman på DN debatt idag hävdas att det inte går att se några positiva effekter av konkurrens inom välfärdssektorn, av exempelvis friskolor och privata vårdföretag. Forskarna hittar inga belägg för vare sig ökad effektivitet, ökad kvalitet eller fler innovationer, enligt rapporten.
Det finns flera brister i rapporten, enligt Anders Morin, nationalekonom som i bifogat dokument "Kommentar till SNS forskningsrapport analyser forskarnas slutsatser.
SNS-boken innehåller bland annat inga nya forskningsresultat eller nya idéer för tjänstesektorns utveckling, menar Morin. Dessutom drar författaren till slutkapitlet, Laura Hartman, ett antal svepande slutsatser som inte stöds av några beräkningar eller forskningsresultat i antologins övriga kapitel.
Även Vårdföretagarna stämmer in i kritiken:
– Vårdvalet i primärvården är en framgång. 223 nya vårdcentraler har öppnat. Svensk kvalitetsindex årliga mätningar visar efter vårdvalets införande att vi svenskar tycker vården har förbättrats. Särskilt markant är förbättringen hos de offentliga vårdcentralerna efter att de konkurrensutsatts, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna.
– Vi instämmer i att det behövs mer studier av kvaliteten i vård och omsorg. Men att som Laura Hartman dra slutsatsen att ”det inte räcker med ideologisk trosvisshet som beslutsunderlag” känns konstigt. Särskilt som den nationella patientenkäten som besvaras av 100 000 svenskar visar att av de 20 vårdcentraler som får högst sammanlagt betyg är 17 privat drivna. Den av landstingens vårdcentraler som placerar sig bäst är på sjunde plats. Om människors egen uppfattning av till exempel bemötande och väntetid har någon betydelse måste väl detta vara en indikation på att alternativen bidragit till höjd kvalitet?
