I dag presenterade konsultföretaget McKinsey & Company en mycket omfattande studie av den svenska ekonomin ur ett strukturellt perspektiv. McKinseys övergripande slutsats är tydlig; svensk ekonomi har utvecklats relativt väl det senaste decenniet, men detta har inte resulterat i en ökad sysselsättning inom privat sektor.
McKinsey menar därför att bland annat skatter och regleringar bör förändras på ett sådant sätt att det skapas förutsättningar för ett jobbskapande motsvarande 500 000 nya jobb, netto, inom privat sektor det närmaste decenniet.
Den senaste gången McKinsey genomförde en lika omfattande studie över svensk ekonomi var 1995, då svensk ekonomi nyligen hade gått genom en djup ekonomisk kris. Mycket har förändrats sedan dess och i det stora hela ser förutsättningarna för ekonomisk tillväxt idag bättre ut.
Eftersläpningen relativt övriga OECD-länder avseende köpkraftsjusterad BNP/capita har avstannat och enbart tre OECD-länder har haft en högre produktivitetsutveckling inom privat sektor under perioden 1992-2004. Den främsta förklaringen till den goda utvecklingen är de många avregleringar inom produkt- och tjänstemarknader som genomförts under en 10-15-årsperiod.
Samtidigt betonar McKinsey att den relativt goda ekonomiska utvecklingen inte har sammanfallit med en tillfredsställande sysselsättningsutveckling inom privat sektor. Vid en jämförelse av sysselsättningsutvecklingen inom privat sektor i 14 utvecklade länder, under perioden 1992-2003, finner McKinsey att Sverige har haft sämst utveckling. Om sysselsättningen inom privat sektor hade utvecklats lika väl i Sverige som i genomsnittet för samtliga 14 länder, hade mellan 400 000 och 500 000 fler människor arbetat inom privat sektor idag. Den svaga sysselsättningsutvecklingen är främst ett resultat av den höga beskattningen på arbete kombinerat med, vad man kallar, kontraproduktiva regleringar på arbetsmarknaden.
Enligt McKinsey står den svenska ekonomin för närvarande vid ett vägskäl, där förändringar i den ekonomiska politiken på ett avgörande sätt kan förändra den framtida ekonomiska utvecklingen. Särskilt tre viktiga faktorer talar för att bristen på förändringar kan innebära en mindre ljus ekonomisk utveckling i framtiden.
För det första, den senaste tidens starka produktivitetsutveckling inom privat sektor har drivits på av flertalet avregleringar och kan bäst förklaras som en anpassning av produktiviteten inom flera sektorer till den produktivitetsnivå som gäller för motsvarande sektorer i andra länder. Detta innebär med andra ord att vi inte kan förvänta oss en varaktigt högre produktivitetsutveckling i framtiden.
För det andra, den demografiska utvecklingen sätter en ohållbart stor press på den offentliga sektorn i Sverige. Enligt McKinseys beräkningar kommer inkomstskatten att behöva stiga med cirka 20 procentenheter de närmaste 20-30 åren, om inte produktiviteten inom offentlig sektor stiger markant.
För det tredje, i takt med en accelererande globalisering ökar möjligheterna för svenska företag att flytta produktion till lågkostnadsländer. Enligt McKinsey beräknas svenska företag flytta mellan 100 000 och 200 000 jobb till lågkostnadsländer under det närmaste decenniet.
Till följd av den låga återanställningsgraden på den svenska arbetsmarknaden menar man att utflyttningen i dagsläget faktiskt är en minusaffär för den svenska ekonomin. För varje krona utflyttad produktion kommer cirka 85 öre tillbaka till den svenska ekonomin, bland annat i form av ökad avkastning på investerat kapital samt lägre konsumentpriser. Detta innebär med andra ord en nettoförlust om 15 öre. Motsvarande beräkning för den amerikanska ekonomin pekar på en nettovinst på mellan 14-17 cent för varje USD utflyttad produktion.
McKinsey beskriver två nödvändiga mål för den ekonomiska politiken om Sverige ska kunna avancera till en topposition i välståndsligan.
För det första bör man sträva efter att varje delsektor i ekonomin ska inneha högst produktivitet i världen. Detta gäller inte minst den offentliga sektorn, där en tydlig efterfrågan finns för välfärdstjänster i världsklass. För det andra bör man sätta upp ett mål om att ge förutsättningar för skapandet av 500 000 nya jobb, netto, under det närmaste decenniet.
McKinseys uppmaning till svenska politiker handlar dels om en fortsättning på den framgångsrika avregleringsstrategin, inte minst behövs en ökad konkurrens inom de områden som traditionellt utförts av offentlig sektor.
Vidare bör man omvärdera alla de regleringar på arbetsmarknaden som hindrar skapandet av nya jobb. Slutligen måste den totala kostnaden för arbete minska, bland annat genom sänkta direkta och indirekta skatter på arbete.
Privata företag betalar vanligtvis flera tusen kronor per timma i arvode till konsultbolag som McKinsey & Co för att få hjälp med att förbättra produktivitet och lönsamhet. Med tanke på att McKinsey nu helt kostnadsfritt ger dessa goda och viktiga råd till svenska politiker får vi hoppas att våra folkvalda låter sig inspireras.
